Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6029
Storbritannien.
6030
A.B.KARTL1TOGRAFEN STHLM.
STORBRITANNIENS OCH IRLANDS
KOL-FYNDIGHETER.
sina kritklippor, bl. a. vid Dover och på
ön Wight. Sydöst-Englands huvudflod och
S:s längsta flod är Thames, som kommer
fr. Cotswold Hills.
Klimat. S. har ett milt, oceaniskt
klimat. Medeltemperaturen i London är 3,6°
för januari och 17° för juli. De vanligaste
vindarna äro västliga el. sydvästliga och
komma alltså utifrån den varma
Golfströmmen. Dimma är mycket vanlig, särsk.
i storstäderna, där vattenångan förtätar
sig omkr. de otaliga kolpartiklar, som
fylla luften. Nederbörden är betydlig, mest
i de för västanvinden utsatta
bergstrakterna, där årsnederbörden vanl. överstiger
2 000 mm. I v. Skottland förekommer
årsnederbörd upp till 4 700 mm.
Växt- och djurvärld. S:s skogar
ha skövlats så när som på några få
rester; bl. a. har n. Skottland på sina håll
en del furuskog kvar. Ek, bok och ask äro
de vanliga träden. Skogen har gett plats
för hedar och betesmarker. Särsk. i
Skottland och Wales täckas också stora arealer
på högplatåerna av mossar. Liksom
växtvärlden karakteriseras djurvärlden av brist
på för S. egendomliga arter samt därav,
att alla större vilda djur utom räven äro
utrotade. I S:s floder finns lax.
Befolkning. Ehuru S:s befolkning
är ett typiskt biandfolk (se den historiska
översikten!), talar den alldeles
övervägande delen av S:s inv. numera engelska. De
förnämsta resterna av S:s forna keltiska
språk äro gaeliska, som talas av omkr.
10 000 personer i Skotska högländerna och
på Hebriderna, och kymriska, som talas av
omkr. 1 mill. personer i Wales.
Folktätheten var 1931 i England 287 inv. på 1
kvkm, i Wales 125 inv. på 1 kvkm, i
Skottland 63 inv. på 1 kvkm. Omkr. 80 % av
befolkningen bo i städer. 44 790 000 inv.
(1931), Norra Irland oräknat.
Näringar. Av S: s yta upptagas 32
o/o av åker, 50 % av hed och betesmark,
5 o/o av skog och 13 o/o av improduktiv
mark (byggnads- och industritomter m.
m.). Jordbruket sysselsätter endast omkr.
8 o/o av befolkningen. En större del av den
i statistiken som åker uppförda jorden
användes till odling av klöver och andra
foderväxter; sädesodlingen upptar endast
omkr. 10 % av S:s yta. Det viktigaste
sädesslaget är den i främsta rummet som
hästfoder använda havren (1,3 mill. ton
1931); därefter följa korn och vete. S:s
vetebehov måste dock till Vs täckas
genom import. Sockerbetsskörden utgjorde
1930 3,1 mill. ton, potatisskörden 1931 2,4
mill. ton. Beståndet 1931 av hästar
utgjorde 1,2 mill., av nötkreatur 7,3 mill. Smör
och ost måste S. dock importera i större
mängd än ngt annat land. Fisket med
trål-ångare är mycket bet.; utom i farvattnen
omkr. S. bedrives det vid Norges, Islands,
Frankrikes, Pyreneiska halvöns och
Ma-rokkos kuster. Totalfångsten steg 1931 till
990 000 ton. Inom bergsbruket är
produktionen av stenkol ojämförligt viktigast;
den uppgick 1930 till 244 mill. ton. De
stora kolfälten ligga dels i s. Wales, dels
omkr. s. Penninska bergen
(Lancashire-och Yorkshirefälten), dels i n. England
omkr. Newcastle, dels i Skotska låglandet.
S:s viktigaste järnmalmsfält ligga i n. ö.
Yorkshire omkr. Middlesbrough;
järn-malmsproduktionen uppgick 1930 till 11,8
mill. ton. Industrien är nära knuten till
områdena för naturrikedomarna,
bomullsindustrien sålunda till LancashirekolfäL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
