Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6031
Storbritannien.
6032
tet, ylleindustrien till Yorkshirefältet och
cementindustrien till s. Englands krit- och
lerlager. Järnindustriens centrum är »The
Black Country» med Birmingham som
huvudort, lervaruindustriens »The Potteries».
Sjöfarten är betydlig; år 1931 funnos
5 098 segelfartyg och 12 966 ång- eller
motorfartyg. Handeln har trots nu rådande
förhållanden alltjämt en väldig omfattning;
år 1931 värderades importen till 862 mill.
pund, exporten till 453 mill. pund. Fr.
Sverige införde S. år 1930 varor för 386
mill. kr., och till Sverige utförde S. s. å.
varor för 262 mill. kronor.
Myntenheten är 1 pund sterling =
20 shilling = 18,16 kr.
Samfärdsel. Frånsett den moderna
Manchesterkanalen äro S: s kanaler (6 000
km) numera av ringa bet. Däremot äro
England och s. Skottland i förh. till sin
storlek rikare på järnvägar än ngt annat
område på jorden. S. i sin helhet hade
1929 32 828 km järnv., vartill kommo 4 000
km spårväg. Landsvägarna underhållas
synnerligen väl. Flyglinjer förbinda S.
med den europ. kontinentens största
städer och med flera av de britt, kolonierna.
Religion. Av Englands befolkning
tillhöra omkr. 78 % den episkopala
statskyrkan, omkr. 5 % den rom.-kat. kyrkan
och resten protestantiska sekter av olika
slag. Skottlands statskyrka är
kalvinsk-presbyteriansk; 12 % katoliker finnas i
Skottland.
Statsskick. S. är en konstitutionell
monarki med kronan ärftlig inom huset
Windsor. Den lagstiftande makten utövas
av parlamentet best, av ett överhus av
självskrivna el. konungavalda ledamöter
och ett underhus av 615 ledamöter,
tillkommet genom allm. och direkta val med
rösträtt för både män och kvinnor.
Politisk indelning. S. som
politisk enhet (S. och Nord-Irland) består
av landsdelarna England, Wales,
Skottland, Man, Kanalöarna och Nord-Irland.
England med Wales är indelat i 62,
Skottland i 33 grevskap och Nord-Irland i 6
grevskap, vartdera styrt av en
lordlöjtnant. Huvudstad: London. Dessutom
200 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
hade S. år 1931 52 städer med över 100 000
inv.
Som kolonialmakt är S. världens
utan jämförelse största. Dess biländer i
Europa äro fristaten Irland, Gibraltar och
Malta. Om dess utomeurop. kolonier, se
under de olika världsdelarna!
Historisk översikt. S:s
befolkning var urspr. keltisk, men upprepade
erövringar av främmande folk ha totalt
ompräglat den. Romarnas erövring vid
tiden omkr. Kr. f. blev varken
genomgripande el. långvarig, varemot de germ.
angel-sachsernas inträngande fr. 400-talet fick
stor bet.: de gåvo det nuv. eng. språket
dess grundstomme, och efter sekler av
strider mellan angelsachsiska småriken blev
England enat som stat på 800-talet. De
nordiska, särskilt danska, vikingarna
grundade stater i England; på
900—1000-talen var landet tidvis rentav en del av
Danmark. Varaktig blev dock först den
normandiska erövringen 1066: visserligen
utgjorde erövrarna blott ett överklasskikt,
men eng. språkets mycket starka romanska
inslag visar normandernas djupgående
kulturella inflytande. Fr. den normandiska
tiden härrör ock den betydelsefulla
för-fattningsutveckling, vars viktigaste
medeltida data äro 1215, då baronerna
av-tvungo konungen Magna Charta, och 1265,
då det första parlamentet
sammankallades, varvid även borgarrepresentanter vid
adelns och prästerskapets sida kämpade
för att inskränka konungens självsvåldiga
maktutövning. Striden mellan kungamakt
och parlament präglade sedan S:s inre
hist. under flera sekler. Under slutet av
medeltiden sönderslets England av strider
mellan olika tronpretendenter (Rosornas
krig), men på 1500-talet var
konungamakten stark under regenterna av huset Tudor.
övergreppen av de mindre dugande
konungarna av ätten Stuart och den religiösa
motsättningen mellan episkopalkyrka och
puritanism väckte på 1600-talet starkt
motstånd mot konungamakten, vilket t. o. m.
resulterade i att England en kortare tid,
1649—1660, blev republik under Cromwells
ledning. Fr. omkr. 1700 har konungen
personligen betytt föga, varemot
minist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
