Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sunnanväder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Superintende’nt—Surabaja.
6119
Superintende’nt (av lat. su’per = över
och. inte’ndere = iakttaga). En benämning
på biskop, införd efter reformationen i
Tyskland och Norden. Den förnämste s.
inom en provins kallas
generalsuperintendent. I Sverige fanns titeln länge
vid sidan av den gamla biskopstiteln.
Supe’rior (lat.). Bet. övre, högre;
klosterföreståndare, överordnad inom en kat.
kongregation el. i jesuitorden.
Superior City [siopi’rio si’tti]. Stad i
mell. U. S. A. (Wisconsin), med stor
in-landshamn vid Övre sjön, tillsammans med
det närliggande Duluth en avU. S. A:s
livligaste hamnar. — S. C. driver stor
skepp-ning av malm, trä, vete och kol. 36 000
inv. (1930).
Superka’rg (lat. su’per = över och it.
ca’rgo = laddning). Tillsyningsman för
ett fartygs last med uppgift att försälja
densamma. Numera äro s. sällsynta, och
nämnda uppgift ombesörjes av mäklare i
hamnstäderna.
Superlativ. Se Komparation!
Superoxi’d (lat. su’per = över). Oxid,
som innehåller mer syre än ifrågavarande
grundämnes normala (el. vanligaste) oxid
och alltså antingen motsvarar ett högre
mättningsstadium av detta el. fyrvärdigt
syre (t. ex. väte- el. barium-superoxid).
Super-radio. Radiostation med särskilt
stor effekt.
Superstitio’n (lat. super sti’tio). Bet.
vidskepelse, övertro. — S u p e r s t i t i ö’s,
vidskeplig.
Supi’num (lat.). I sv. ett modus av
verbet, som med hjälpverbet hava bildar
tempus, vilka uttrycka fullbordad handling
(ex. jag har hört).
Suppé [so-], Franz von, f. 1819, d.
1895. österr. tonsättare, världsbekant
genom en hel rad operetter (omkr. 200) i
Offenbachsstil, såsom Den slcöna Galate’a
(1865, Sthlm 1868), Boccaccio (1879, Sthlm
s. å.) m. fl.
Supplea’nt (fransk, suppleant av lat.
supple’re = fylla ett tomrum). Bet.
ställföreträdare, ersättare.
6120
Suppleme’nt (lat. suppleme’ntum av
supple’re = fylla). Bet. tillägg, bihang.
Supplementvinklår. Två vinklar kallas s.,
om de tillsammans utgöra 180°.
Supple’ra (lat. supple’re). Bet. utfylla,
ersätta vad som fattas.
Supplice’ra (lat. supplica’re =
knäfallande bedja). Bet. bönfalla, inge en
böneskrift. —■ S u p p 1 i’k, böneskrift, ödmjuk
anhållan. — Supplik a’n t, en som
inlämnar en böneskrift.
Suppone’ra (lat. suppo’nere, egentligen
lägga under). Bet. antaga, förmoda. —
Suppositi o’n, antagande, förmodan.
Supprime’ra (lat. suppri’mere). Bet.
kväva, hindra offentliggörande av.
Suppura’ntia (lat. suppura’re = vara
sig). Medel, som framkalla varbildning. —
Suppurati o’n, varbildning.
Su’praledande. Se Kamerlingh O
n-n e s!
Supranaturali’sm (lat. su’pra = över och
natu’ra = natur). Benämning på
filosofiska och religiösa åsikter, som antaga ngt
övernaturligt och översinnligt, höjt över
verkligheten och ofattbart av förnuftet.
Suprareni’n. Detsamma som
adrenalin.
Supremati’ (lat. supre’mus = den
överste). Bet. övervälde, överhöghet.
Sur. Sur smak åstadkommes av
vätejoner i det lösta, smakalstrande ämnet,
och är därför typiskt för syror. Inom
kemien kallas alla ämnen, som innehålla
el. kunna bilda vätejoner »sura»,
oberoende av smak och löslighet; likaså oxider,
vilka äro syreanhydrider. Med »sura
bergarter» menas sådana som innehålla
överskott av syreanhydrider, särsk. kiseldioxid.
Sura. Socken i Västmanlands län
(Snev-ringe härad). 4 354 inv. (1932).
Sura’. Biflod till Volga, segelbar till
Penza. Längd: omkr. 830 km.
Su’ra (arab.). Se Koran!
Surabaja. Se Soerabaja!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
