Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Surahammars ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6121
Surahammars bruks a. b.—Suspende’ra.
6122
Surahammars bruks a. b. Järnverk i
Surahammar, med pappersbruk i
Sörsta-fors, Västmanlands län, grundat 1872,
aktiekapital 0,5 mill. kr., årstillverkning 10
mill. kr. S. äges av Asea.
Surakarta. Se Soerakarta!
Surdeg. Deg, som bringats i jäsning.
Redan de gamla egypterna, grekerna,
romarna och judarna kände till s., som
användes som jäsningsmedel i nyberedd deg.
Surfing [so’fing] (eng.). En särskilt i
Amerika idkad vattensport, best, i
balansering på en flytande bräda, vilken drives
fram av en havsvåg el. gm bogsering. S.
härstammar fr. Söderhavsöarna. ’
Surina’m. Detsamma som H o 11.
Guyana. Se Guyana 2! — Surin a
mpadda, se Tunglösa groddjur!
Surkål. Vitkål, som fått surna och jäsa i
tunnor el. byttor och bl. a. innehåller
mjölksyra.
Surkörsbär. Se P r u n u s!
SurrealPsm [syr-] (fransk, surréalisme
av surréalité = »öververklighet»). En
omkring 1920 i Frankrike uppkommen
riktning inom de bildande konsterna och
skönlitteraturen, enligt vilken konstverket
bör fritt få framväxa ur själsdjupet utan
att belastas med av förståndet utövad
kontroll, och utan att regleras av några
förutfattade estetiska eller moraliska
meningar. S. vilar på övertygelsen om en
»öververklighet», som icke kan uttryckas
genom logiskt tänkande, men som yttrar
sig i tankebildernas skenbart nyckfulla
associationsformer vid själslig
spontanei-tet (t. ex. under dröm, vid konstskapande
o. s. v.)
Surrey [sa’rri]. Grevsk. i s. England,
omfattande bl. a. London s. om Thames.
Surroga’t (lat. surroga’re = välja i st.
f.). Bet. nödfallsmedel, ersättning i brist på
ngt bättre.
Surstek. Stek, som före tillagningen
legat 3—14 dagar antingen i en blandning av
ättika och svagdricka el. i mjölk.
Surströmming. Svagt saltad och sedan i
kaggar jäst strömming.
Su’rsum co’rda (lat.). Bet. Upplyften edra
hjärtan! Uttrycket är egentl. en liturgisk
formel.
Surt. I nord, mytologi en jätte, som
vaktar Muspelhem, eldens värld; vid Ragnarök
skall han till sist kasta eld över jorden,
som förbrinner.
Surteby-Kattunga. Socken i Älvsborgs
län (Marks härad). 1 177 inv. (1932).
Surte-Liljedahl, a. b. Bolag i Surte
(Älvsborgs län), med glasbruk därstädes och i
Kungälv, grundat 1862, bolag sedan 1906,
aktiekapital 2,48 mill. kr., årstillverkning
(buteljer) 5,5 mill. kr.
Surtorn. Sv. namn på Be’rberis vulgcdris.
Sus. Se Svindjur!
Susa (nuv. Sus). Forntida huvudstad i
Elam el. Susiana (nuv. Chusistan i
Persien), de pers, konungarnas vinterresidens.
Ruinerna av de praktfulla palatsen utgöra
ytterst storartade minnesmärken av
forntida kultur.
Susa’nna. I den grek, övers, av G. T.,
Septuaginta, finnes ett tillägg till Daniels
bok, som berättar, huru Daniel lyckas
rädda Susanna, hustrun till en jude i
Babylon, från att orättvist dömas till döden.
Suscepti’bel (fransk, susceptible av lat.
susci’pere = åtaga sig). Bet. mottaglig för,
känslig. — Susceptibilit e’t,
mottaglighet, retbarhet; se även
Diamagne-t i s m !
Suso [so’-], Heinrich, f. omkr. 1295,
d. 1366. Tysk mystiker, dominikanmunk.
Som mycket anlitad själasörjare, särskilt
för kvinnor, motverkade han sin ordens
förvärldsligande. De flesta av hans talrika
skrifter, som behandla hänsjunkandet i den
gudomliga kärleken, ha praktiskt religiösa
syften. Hans uppbyggelseskrift Biichlein
der ewigen Weisheit finns sedan omkr. 1442
i sv. övers.: Susos Gudeliga snilles
väc-kare.
Suspe’kt (lat. suspe’ctus). Bet. misstänkt.
Suspende’ra [även uttalat syspang-] (lat.
suspe’ndere = upphänga, hålla svävande).
Bet. uppskjuta; för viss tid avsätta fr. en
befattning. — S u s p e n s i o’n, uppskov,
avsättning för viss tid; uppslamningar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
