Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svithiod ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6225
Svi’thiod—Svängningstal.
Ö226
mellan sarabanden och. giguen. Före den
egentl. danssviten sattes dessutom ett
preludium, som vid 1700-talets början
benämnes sonata. Fr. denna tid tillkommo även
andra stycken av allmän art samtidigt som
dansernas antal minskades, och omkring
1700-talets mitt hade den urspr. sviten
övergått i sonaten. — Från 1800-talets mitt
finnes en annan form av s.,
orkestersviten, en samling karaktärsstycken för
orkester.
Svi’thiod. Bet. urspr. svearnas folk,
svea-folket. Poetisk benämning på Sverige,
upptagen fr. den isl. formen: på runsv. lyder
namnet Svethiudh.
S. V. J. Förk. för Säfsnäs (S ä f
s-näsverkens) järnväg.
Svolder el. S v o 1 d. ö i Östersjön
mellan Rugen och den tyska fastlandskusten.
Enl. en ganska osäker isl. sagotradition
stod vid S. det sjöslag, i vilket den norske
konungen Olof Tryggvesson år 1000
stupade (se O 1 o f, norska konungar!).
Svo’lvaer. Stad i n. Norge (Nordland
fyl-ke), centrum för Lofotens fiske. 2 970 inv.
(1930).
S. v. p. Förk. för fransk. s’il vous platt
[sil vo plä’], bet. om ni behagar, var så god.
Svullnad. Vid sjukliga tillstånd i en
kroppsdel en volymsökning i det sjuka
partiet. S. kan bero på ökad tillströmning
el. försvårat avflöde av blod och lymfa, på
blodutådring el. anhopning av varkroppar
och kroppsvätskor vid inflammation el. på
verklig svulstbildning.
Svulst. Äkta svulster äro självständiga
abnorma nybildningar inom organismen. De
rätta sig icke efter organismens behov el.
förmåga utan växa ofta till förfång för
omgivningen och till skada för hela
organismen. Svulsterna indelas i sådana, som
utgå från bindväv el. liknande vävnader
(fett, ben, brosk, muskel- el. nervvävnad)
och sådana, som utgå från epitel. Inom
båda dessa grupper finnas två
underavdelningar, nämligen mogna och omogna. De
mogna äro i allm. mera godartade (ex.
fettsvulster, cystor); de omogna formerna
äro elakartade (ex. sarcom, cancer), d. v. s.
växa hänsynslöst över på omgivningen
samt sprida sig till kroppens övriga delar.
Svyck. Se Zwyck!
Svågerlag. I allm. språkbruket förh.
mellan d. ene av äkta makar och den andres
syskon el. dessas makar. De, mellan vilka
s. föreligger, kallas svågrar el. (om
kvinnor) svägerskor. I juridisk
terminologi består ej s. mellan en make och den
andres syskons makar, ty här är den ene
ej besläktad med den andres make. S.
indelas, liksom släktskap, i rätt upp- och
nedstigande s. (ex. svärföräldrar och
måg el. sonhustru) samt s. å sidan (ex.
en man och hans hustrus bror el. systers
man).
Svägerska. Den kvinnliga motsv. till
svåger. Se Svågerlag!
Svältorna. Forna kalmarker i n.
Älvs-borgs län omkr. järnvägslinjen Herrljunga
—Borås, best, av ljunghedar och låga
bergåsar, numera till avsevärda delar
planterade med skog. S. hade uppstått genom
skövling av de stora ek- och bokskogar,
som tidigare funnos här.
Svämbildning. Detsamma som a 11
u-vial bildning.
Svämland. Detsamma som al 1 u v i u m.
— Svämlera el. al 1 u v i a’ll e r a,
ler-lager, som bildats genom avlagring ur
vatten.
Svänghjul. Tungt hjul med jämförelsevis
stor diameter, som användes i motorer och
ångmaskiner för att åstadkomma en
utjämning av hastigheten.
Svängningsperiod el.
svängnings-t i d. Den tid, som vid en svängning
s-rörelse åtgår för en hel svängning fram
och åter.
Svängningsrörelse. En materiell kropps
el. en elektrisk laddnings fram- och
återgående rörelse (svängning el. o s c i 11
a-t i o n) kring ett jämviktsläge. Avståndet
mellan vändpunkterna kallas s: s a m p 1
i-t u d. Denna minskas i »egel så småningom
(dämpning). Jfr Vågrörelse!
Svängningstal. Antalet svängningar på
tidsenheter vid en
svängningsrörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
