Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swindon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6223
Svinstad—Svit.
6224
SVIN, SVINSKÖTSEL. 1. Sugga av förädlad svensk lantras. 2. Sugga av Yorkshireras (s. k.
stor vit engelsk ras). 3. Sugga av Berkshireras. 4. Modern svingård.
I södra Sverige göddes svinen fordom på
bete i ek- och bokskogarna; så uppfödda
svin benämndes ollonsvin. Modern
svinskötsel avser att frambringa svin för
produktion av bacon (se d. o.!). F. n. hållas i
Sverige svin av två raser, förädlad lantras
och stora vita engelska (Yorkshire-) rasen.
Antalet svin var 1 614 000 år 1931.
Statens åtgärder för svinavelns
befrämjande äro bl. a. inrättandet av
svinavels-stationer, anslag till svinavelsföreningar
(se Svenska
svinavelsföre-ningen!) och premiering av svin.
Svinstad. Före 1904 benämning på
Bankek i n d s socken.
Svintistel. Sv. namn på So’nchus a’sper.
Svipdag. En av huvudpersonerna i
Ed-dadikten Fjolsvinnsmal; samma namn
bä-res av flera i nord, sagor omtalade
personer.
Svir. Flod i v. Ryssland, som förbinder
Onega med Ladoga. Längden är omkr. 220
km. och S. är segelbar i hela sitt lopp. Se
Vita Havskanalen!
Sviskon. Benämning på vissa
plommonslag.
Svit (fransk, suite). Bet. följe, (ordnad)
följd, rad; sammanhängande följd av kort
i viss färg (i kortspel).
Svit. Cykliskt verk av dansstycken av
olika karaktär och i olika taktart, vilka
dock urspr. voro skrivna i samma tonart
och med samma tema. S. har uppstått i
Italien, och urformen var den under
medeltiden vanliga tudelningen av en dans i
gångtakt (2-takt) och språngtakt (3-takt).
I början av 1500-talet tillkom en tredje
avslutande dans; formen blev pavana,
salta-rello och piva. Omkr. 1600 ersattes de
gamla it. danserna av franska och tyska,
och vid 1600-talets mitt är s:s utseende
följande: allemande, courante, saraband,
gigue med fyrdelning som regel. Då nya
danser tillkommo som t. ex. gavott,
menuett, polonäs m. fl. inskötos dessa gärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
