Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syd-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6233
Syd-Amerika.
6234
äro n. ö. och ö. kusterna låga ända ned till
La Platamynningen, varefter övervägande
klippkust åter vidtager. Bristen på
hamnar ersättes delvis av segelbara floder, som
sträcka sig långt in i världsdelens inre. S:s
största vikar utgöras av flodmynningarna,
framför allt Amazonflodens mynning och
La Plata.
Ö a r. Bl. de ganska få öar vid S:s
kuster kunna nämnas Trinidad i n.,
Falk-landsöarna i s. ö. och Eldslandet längst i
s., skilt fr. fastlandet genom Magalhäes
sund. Ute i Stilla havet ligga
Galapagos-och Juan Fernandezöarna.
Allm. geografisk byggnad.
I fråga om ytgestaltningen uppträder i S.
samma skarpa skillnad mellan ö. och v.
som i Nord-Amerika. I v. sträcker sig
Cordillerernas väldiga fjällkedja, i S.
kallad Anderna, genom hela världsdelen fr. n.
till s., med brant stigande toppar, djupt
nedskurna dalar och högt liggande platåer.
I Cordillererna kan man genomgående
skilja mellan två huvudkedjor, Väst- och
öst-Cordillererna, vartill ytterligare komma
Kust-Cordillererna, i s. Chile upplösta i
talrika öar. S:s Cordillerer äro rika på
unga vulkaner, bl. a. Aconcagua (7 010 m.
ö. h.), S:s högsta topp, Ulimani (6 460 m.
ö. h.), Sorata (6 617 m. ö. h.) och Sangay
(5 323 m. ö. h.), Amerikas
verksammaste vulkan. I ö. S. ligga Guyanas
och Brasiliens högländer med lugnare
former och mindre bet. höjder. Den högsta
toppen i Guyana är Roraima (2 665 m. ö.
h.) och i Brasilien Itatiaya (2 994 m. ö. h.).
Mellan de ö. och v. högländerna sträcka sig
som i Nord-Amerika ofantliga slätter
genomströmmade av jättefloder. Vid
vattendelarna mellan floderna ligga dessa slätter
250—300 m. ö. h., men de alldeles
övervägande delarna av dem ligga lägre än 200
m. Sjöar: Maracaibosjön, en strandsjö
längst i n., och Titicaca, en fjällsjö i mell.
Anderna. Floder: Orinoco, Amazonfloden,
Uruguay och Parana, alla till Atlanten.
Allm. geologisk byggnad.
Öst-Cordillererna äro den tidigast veckade
delen av Anderna; de äro övervägande
bildade av arkeiska och paleozoiska
bergarter, och veckningen måste ha tagit sin bör-
207 — Åhlén & Söners Uppslagsbok
jan under jura- el. kritperioden.
Väst-Cordillererna bestå över stora sträckningar
av sediment, särskilt fr. krittiden, men
också eruptiver spela en bet. roll, särskilt i
kedjans s. delar. Veckningen har här
börjat under krittiden och fortsatt under
tertiärtiden. Guyanas och Brasiliens platåer
fåras av djupa erosionsdalar. De stora
slätterna äro dels peneplan, d. v. s. gammalt
fastland, som jämnats av de nedbrytande
krafterna, dels gammal havsbotten fr.
några väldiga havsbukter, som under
tertiärtiden och den äldre kvartärtiden sträckte
sig långt in i S:s fastland. I alla delar av
S. träffar man spår av, att under den
tidigare kvartärtiden en motsvarighet till n.
halvklotets istid här funnits. I s.
Cordillererna bildade sig under denna tid en
sammanhängande inlandsis fr. s. spetsen av
Eldslandet till omkr. 34° s. br., och härifrån
utbredde sig glaciärer åt ö. och v.
Klimat. S:s n. hälft faller inom den
tropiska klimatzonen, dess s. hälft inom de
subtropiska och tempererade områdena.
Inom det tropiska området märkas följande
klimatprovinser: 1) det ekvatoriala
låg-landsklimatets område, renast utbildat i
Amazonbäckenet; 2) det oceaniskt-tropiska
klimatområdet vid n. ö. kusten; 3) det
tropiska inlandsklimatets område i inre
Venezuela, Guyana och Brasilien; 4) de tropiska
Anderna; 5) torrtrakterna vid Stilla havet,
sträckande sig fr. 4° till 27° s. br. vid
Andernas v. fot, kulminerande i
Atacamaök-nen. Inom den icke-tropiska hälften av S.
falla följande klimatområden: 1) det
subtropiska och tempererade
fastlandsklima-tets område; dit höra delar av Paraguay, s.
Brasilien, Uruguay och inre Argentina; 2)
Argentinas torrtrakter, ett bälte utmed
Andernas ö. fot till 40° s. br.; 3) det
subtropiska området vid Stilla havet, som bl.
a. omfattar Chiles bördiga centraldal; 4)
den västpatagonska klimatprovinsen med
mot s. avtagande årstemperatur, svala
somrar och stark nederbörd (på sina håll i s.
Chile över 4 000 mm).
Växtvärld. S:s växtgeografiska
indelning visar alltigenom växtvärldens
nära sammanhang med klimatet. Den
tropiska regnzonen motsvaras av de tropiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
