Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syd-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6235
Syd-Amerika.
6236
skogarna, som sträcka sig bl. a. över
trakterna vid Amazonfloden och Orinoco samt
över Guyanas och n. Brasiliens lägre
liggande områden. Amazonområdet
överträffar i yppighet och artrikedom alla andra
skogar på jorden. På Cordillerernas ö.
sluttningar fr. Venezuela till Bolivia går
slättskogen över i den tropiska
bergsskogen, där palmer uppträda ännu på 3 000
m:s höjd. I de inre torrtrakterna
avbry-tes urskogen av savanner, vilka ha stor
utsträckning i Guyanas högland, på Llanos
vid Orinoco och på inre Brasiliens Campos.
S. härom vidtager det ö. subtropiska
området, till vilket höra bl. a. s. Brasilien med
Araucaria-skogar, Paraguay med maté och
det väldiga parklandskapet Chaco. Det
stora stäppområdet Pampas är bäst
utbildat i Uruguay och mell. Argentina; mot v.
och s. går det över i den av snår och glesa
skogar karakteriserade Monte-formationen
och slutligen i de patagonska stäpperna.
Vad S:s v. sida beträffar, märkes först
tropisk regnskog fr. Panamagolfen till
Gua-yaquilbukten; s. härom börjar en zon
med växlande grader av ökenbildning, mest
utpräglad i den nästan vegetationslösa
Atacamaöknen. Utmärkande för
fjällplatåerna uppe mellan Andernas kedjor äro
bl. a. kaktusarter, hårda grässlag och
dvärgträdsformer. Inom det
mellanchilen-ska subtropiska området upptar
kulturlandet en övervägande plats; dock finnas även
stäpper i stor utsträckning. S. om 37° s.
br. vidtaga de sydchilenska och
västpata-gonska regnskogarna, som i urskogsaktig
yppighet bekläda öarna, kustbergen och
Andernas sluttningar nästan upp till
snögränsen.
Djurvärld. För det tropiska
skogsområdet karakteristiska djur äro bl. a.
kloapor och trögdjur. Av rovdjur märkas
jaguaren i skogarna ö. om Anderna och
puman i hela S. n. om Magalhäes sund. S:s
största inhemska däggdjur är tapiren. För
S. karakteristiska kameldjur äro
guana-kon, som träffas fr. n. Peru till
Eldslandet, vidare den halvvilda vikunjan och den
tama laman och alpackan, som båda
återfinnas på de gräsrika högplatåerna fr.
Bolivia till s. Ecuador. Ytterst rik och
mång
skiftande är fågelvärlden; här märkas bl.
a. papegojor och kolibrier i en mångfald
arter samt kondoren, jordens största
rovfågel, som har sin hemvist i Anderna fr.
Ecuador till mell. Chile. Från otaliga
sjöfågelskaror härröra de mäktiga, nu nästan
tömda guanolagren vid Perus v. kust. Bl.
kräldjuren finnas alligator, kaiman och
boaorm, bl. insekterna fjärilar i sällsynt
mångfald och prakt samt myror och
moski-ter.
Befolkning. S:s inhemska folk
tillhöra undantagslöst den icke särskilt
enhetliga indianska rasen, vilken visar
en oerhörd splittring i fråga om språk och
kultur; man räknar omkr. 80 självständiga
sydamer. språkfamiljer. Huvudmassan
oblandade indianer bor f. n. på Andernas
högplatåer fr. Colombia till Bolivia, där de
bilda ett ekonomiskt betydelsefullt
bondeelement inom befolkningen. Vida mindre
talrika men fördelade över ett mycket
större område äro de till största delen ännu på
primitivt stadium levande indianerna på
de tropiska och subtropiska slättområdena.
Deras beröring med vita kulturpionjärer,
särskilt gummisamlare, har varit
synnerligen ödesdiger (se vidare Indianer!).
Den sp.-portug. erövringen i början av nya
tiden förde med sig en stark uppblandning
av indianerna med vita befolkningselement,
varigenom de s. k. mestiserna uppstodo. I
mots. till dessa kallas de i S. födda
avkom-lingarna av rent romanska föräldrar
kreo-ler. Fr. senare hälften av 1500-talet har
som ett nytt folkelement tillkommit fr.
Afrika införda negrer, nu särskilt talrika
i Brasiliens, Guyanas och Venezuelas
tropiska kustområden. Under 1800-talet har
S. ytterligare tillförts dels ett ej obetydligt
asiatiskt folkelement, dels framför allt en
stark ström av invandrande européer,
särskilt av romansk stam. Denna invandring
har i synnerhet gällt La Plataländerna och
Brasilien. S:s hela invånareantal är omkr.
67 mill. Tätast befolkade äro Uruguay och
Ecuador.
Näringar. Se de olika staterna i S.!
Samfärdsel. Se de olika staterna
i S.!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
