Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sykomor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6243
Sykomo’r- -Symbol.
6244
understundom ryggmärgen och giver anl.
till ryggmärgstvinsot och paralysie
générale. — En av de allvarligaste sidorna
av s. är att den går över på avkomman.
En syfilitisk moder smittar sitt barn redan
under fosterstadiet. Behandlingen av s.,
som består i tillförsel av kvicksilver,
vis-mut, jodkalium el. salvarsan, måste fortgå
under lång tid under noggrann
observation. — S y f i 1 i’t i k e r, syfilissmittad
person. — S y f i 1 i’t i s k, härrörande från
s.; smittad av s. Litt.: C. Wallerström:
Syfilis, en sjukdom och ett
samhällsproblem (1926).
Sykomo’r. Se F i c u s!
Sykomo’rlönn. Namn på A’cer
pseudo-pla’tanus, ett i s. Sverige ofta odlat
parkträd med undertill grågröna blad och
hängande blomklasar.
Sylarna. Fjällmassiv på gränsen mellan
s. v. Jämtland och Norge, med toppar upp
till 1 762 m. S., som äro Sveriges mest
utpräglade högfjäll s. om Lappland, besökas
årligen av en mängd turister.
Sylf (fransk, sylphe av okänt ursprung).
Bet. manlig luftande. — Sylf i’d, kvinnlig
luftande; även: späd och fin kvinnogestalt.
— S y 1 f i’d i s k, späd, fin, lik en sylfid.
Jfr Elementarandar!
Sylla’bisk skrift (lat. sy’llaba, grek.
syllabe’ = stavelse). Bet. stavelseskrift. Jfr
Skrift!
Syllar. Annat namn på s 1 i p e r s.
Syllogi’sm (lat. syllogi’smus, grek,
syllo-gismo’s, egentl. = sammanräkning). Bet.
slutledning.
Sylt. F. d. ö i Nordsjön utanför
Schles-vigs kust, n. Tyskland, numera förenad
med fastlandet genom en dammbyggnad.
S., som är hälften så stor som Värmdön,
är en bekant badortstrakt.
Sylva, Carmen. Se Elisabet
Ottilia Lovisa!
Sylvain [sylvä’ng], J u 1 e s, egentl. Axel
Stig Hansson, f. 1900. Kompositör av
operetter och schlagerkompositioner, sedan
1927 innehavare av eget musikförlag i
Sthlin. S. är son till Hansson III.
O.SYLWAN. Fotografi.
Sylwa’n, Otto, f. 1864.
Litteraturhistoriker, prof, i estetik, litteratur- och
konsthistoria vid
Göteborgs högskola 1901
—31, dess
rektor 1914—31. Han
har bl. a. utgivit
Svenska pressens
historia till
stats-välvningen 1772
(1896), Europas
litteraturhistoria från
medeltiden till våra
dagar (1909, ny
uppl. 1928),
Pressens utveckling
un
der det nittonde århundradet (1924) samt
flera arbeten i sv. metrik, varibland ett
stort sammanfattande: Den svenska versen
från sextonhundratalets början (I—II,
1925—31).
Sylvén, Nils Olof Valdemar, f.
1880. Botanist, förf, till en mängd
viktiga arbeten inom växtgeografi, morfologi
och systematik, sedan 1918
avdelningsföreståndare vid Sveriges utsädesförening i
Svalöv. Led. av Lantbr. ak.
Sylve’ster. Namn på 3 påvar, bl. vilka
märkes S. II (omkr. 999—1003), berömd
filosof och matematiker. — S y 1 v
e’s-terafton, nyårsafton.
SylvFn. Som mineral, t. ex. vid
Stass-furt, förekommande kalciumklorid.
Sylört. Sv. namn på SubulPria
aqua’-tica.
Symbio’s (grek, syn = tillsammans och
bi’os = liv). Bet. samliv. Inom biologien
beteckning för den art av samliv mellan
två organismer, som i mots. till parasitism
är till nytta för båda parter. S. mellan
två djur förekommer t. ex. mellan
eremitkräftan och de på dess skal fastsittande
sjöanemonerna, vilka på grund av sina
nässelceller skys av andra djur. Ex. på s.
mellan två växter äro lavarna, och s.
mellan en växt och ett djur är mycket
vanlig, om man hit räknar t. ex.
förekomsten av vissa bakterier i växtätande
djurs tarmkanal.
Symbol [-bå’l] (av grek.-lat. sy’mbolum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
