Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Synpurpur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6251
Synpurpur—Synvinkel.
6252
SAMMANSATT
INSEKTÖGA.
djurformer och en del parasiter (t. ex.
in-älvsmaskar) sakna ofta s. Ju rörligare
djuret är, desto bättre är dess s.
utvecklat. På de lägsta djurstadierna
inskränker sig synen
sannolikt till skiljande
mellen ljus och
mörker. Bland
de lägre flercelliga
djuren verka såsom
s. vissa bland
hud
cellerna insprängda s. k. synceller, vilka
ligga antingen enstaka (t. ex. hos
daggmasken) el. anordnade i grupper (t. ex.
hos vissa andra ringmaskar (. En vidare
utveckling av s. består däri, att det
antingen tager plats i underliggande
vävnader el. ordnar sig till en hinna i epidermis
och således bildar
ett mera
självständigt organ,
antingen i form av
grop-formiga insänkning-ar, s. k. gropögon,
el. som fullt
avskilda blåsor, s. k.
blås-ögon. Hos
leddjuren äro gropögon
vanliga; hos några
ringmaskar o.
blötdjur finnas
blås-ögon. Bland de
ryggrad slösa djuren
ha bläckfiskarna de
högst utvecklade
synorganen i form
av stora biåsögon med regnbågshinna,
lins, glaskropp och näthinna samt en
särskild muskel för aekommodation vid nära
seende. Åderhinnan saknas däremot. För
att en bild i ett s. skall uppstå fordras,
att ljusstrålarna från föremålets olika
delar träffa skilda nervelement i ögat.
Hittills känner man 3 olika anordnade s., som
uppfylla dessa fordringar, nämligen: 1)
Det av en mängd likartade delar
sammansatta faSett- el. musivögat hos insekter och
kräftdjur, där varje nervelement är
anslutet till botten av en kristallkägla och där
alla kristallkäglor äro radiärt grupperade
och optiskt isolerade från varandra. I ett
SCHEMATISK
GENOMSKÄRNING AV
SYNORGAN HOS
SNÄCKA. 1) synceller; 2)
stavar; 3)
sekretmassa; 4) synnerv; 5)
epidermis; 6)
bindväv.
sådant öga bildas ett stort antal
mosaik-artat anordnade delbilder av föremålets
olika delar, vilka sedan (i medvetandet)
troligen sammanfogas till en enhetsbild.
2) De linslösa gropögonen med en liten
trång öppning utåt, förekommande hos de
s. k. pärlbåtarna (Nautilus). Dessa giva
omvända, verkliga bilder enligt samma
princip som i en hålkamera. 3)
Ryggradsdjurens och de högre bläckfiskarnas ögon
i vilka en verklig, omvänd bild av
föremålet bildas på näthinnan efter brytning
i ögats olika genomskinliga medier
alldeles som i en kamera med lins
(kameraögon).
Dessa ögon förekomma alltifrån fiskarna
upp till människan i stora drag nästan
alldeles lika byggda. De äro i allmänhet
klot-formade el. nästan sfäriska. Se öga!
Synpurpur. I näthinnan i ögat
förekommande purpurfärgat ämne, som förstöres
av ljus och återbildas i mörker.
Synta’x (grek. sy’ntaxis =
sammanställning, ordning). Bet. satslära. — S y
n-t a’k t i s k, hörande till satsläran.
Synte’s (grek. sy’ntesis). Bet.
sammanbindning, sammansättning. Inom kemien
framställning av ett ämne ur andra
ämnen el., i inskränkt bemärkelse,
framställning av ett ämne ur dess förmodade
beståndsdelar för att därigenom få reda på
dess byggnad. Mots.: a n a 1 y’s. — S y
n-t e’t i s k, sammanbindande, uppbyggande.
Synvillor. Av allmänna lagar för
varse-blivningen eller av ögats och
ögonmuskler-nas beskaffenhet beroende
feluppskattningar av längder, vinklar o. dyl. Så synes t. ex.
alltid en vertikal linje längre än en lika
lång horisontell. Populärt kallas ofta även
illusioner och hallucinationer inom
synsinnet för s. — Se bild å nästa sida!
Synvinkel. S. för ett visst föremål är
vinkeln mellan de linjer, som fr.
föremålets begränsningslinjer dragas till ögat.
Ett föremåls skenbara storlek beror helt
och hållet på synvinkeln; dess absoluta
storlek kan beräknas ur synvinkeln och
avståndet från observatören.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
