Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Synpurpur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6253
Syperb—Syreanhydri’d.
6254
SYNVILLOR. Överst: Muller-Lyers villa:
linjen AB synes längre än BC. — Därunder:
Jastrows villa: de ovan liggande figurerna
synas mindre än de undre. — Underst t. v.:
Zöllners villa: de sneda parallella linjerna
synas luta mot varandra. — Underst t. h.:
Poggendorffs villa: de sneda linjestyckena
förefalla ej att tillhöra samma räta linje.
Syperb. Se Superb!
Syra. 1. I sammansättningar använt sv.
namn dels på O’xalis acetose’lla (H a
r-syra), dels på R/u’mex-arter. 2. Inom
kemien beteckning för ett ämne, som i
vattenlösning ej avdissocierar andra positiva
joner än vätejoner. Dessa ge sig tillkänna
genom sur smak och sur reaktion hos
vattenlösningen, varjämte de flesta s. med
zink el. magnesium utveckla vätgas. En
s. är starkare, desto större
vätejonkoncentrationen i dess vattenlösning är.
Starka syror äro saltsyra, salpetersyra och
svavelsyra, medelstarka bl. a. ättiksyra
och myrsyra, medan de flesta andra
organiska s. äro svaga och slutligen kolsyra
och svavelväte mycket svaga s. Jfr Sur!
Syracuse [si’rokjos]. Stad i n. ö. U. S. A.
(New York), med elektrifierad järn- och
stålindustri. I närheten finnas betydande
indianreservationer. 209 000 inv. (1930).
Syraks bok. Den vanl. benämningen på
en apokryfisk gammaltestamentlig skrift
fr. omkr. 200 f. Kr., förf, av en Jesus,
sonson till Syrak.
Syraku’sa (it. Siracusa). Stad på
Siciliens ö. kust (s. Italien), enl. traditionen
grundlagd av greker 734 f. Kr. S., som
under forntiden var Siciliens huvudort,
torde under sin blomstringstid på 500- och
400-talen f. Kr. ha haft bortemot 1 mill.
inv. S. har numera bet. framför allt som
ruin- och turiststad. 50 000 inv. (1931).
Syr-Darja. Flod i Ryska Central-Asien,
som har sina källor i Tiensjanbergen och
därpå flyter först åt v., sedan åt n. v. till
Aralsjön. Större delen av S:s lopp faller
inom Kasakrepubliken. Längden är omkr.
2 900 km och flodområdet ung. så stort
som Sverige.
Syre. Kem. tecken O. Det grundämne,
som vid jordytan förekommer i största
mängden, i det att det utgör 20 o/o av
atmosfären, nära 90 % av allt vatten och
omkr. 50 °/o av den fasta jordskorpan. I
den förstnämnda förekommer s. i fritt
tillstånd, i de två sistnämnda kemiskt bundet.
Rent s. framställes lättast antingen ur
kvicksilveroxid el. ur en blandning av
ka-liumklorat och brunsten, i bägge fallen
genom försiktig upphettning el. ock genom
fr aktioner ad destillation av flytande luft.
Vid avkylning förtätas det till en blå
vätska, vars kritiska .temperatur ligger
vid — 119°, medan kokpunkten vid
normalt lufttryck ligger vid — 182°.
Atomvikten är 16, och 1 lit. syre väger vid 0°
och 760 mm:s tryck 1,429 gr. Atomnumret
är 8. Namnet s. (lat. oxige’nium) kommer
av att syre tidigare felaktigt troddes vara
en nödvändig beståndsdel av varje syra.
En egendomlig allotropisk modifikation av
s. är ozon, som har 3 s.-atomer i
molekylen mot 2 för vanl. syrgas. S:s
föreningar med andra ämnen kallas i regel
oxider el. oxiduler och behandlas
under resp, ämnen.
Syreamider. Se A m i d!
Syreanhydri’d. Ämne, som uppstår ur
en syra genom att man borttager vatten
ur denna el. som genom tillförsel av vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
