- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / XII. Stråkinstrument-Tyska orden /
6313-6314

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6313

Tama’n—Tammany Society.

6314

mellan hälbenet och skenbenet. Dess övre
yta ledar mot underbensbenen och där är
fotleden belägen.

Tama’n. Halvö på ö. sidan av sundet
mellan Svarta havet och Asovska sjön. T.
delas i två delar av den djupt ingående
Tamanviken. T. är till största delen en
ödslig sumptrakt, här och där med
nafta-källor.

Tamarica’eese. Liten växtfamilj (serien
Parieta’les) av ljunglika buskar med
blå-grå, smala blad och röda el. vita blommor
i ax. De viktigaste släktena äro Ta’marix
och Myrica/ria.

Tamari’ndus. Växtsläkte (fam.
Legumi-no’sce) med en viktig art, T. indica (T
a-mari’nd), ett högt, tropiskt träd med
gulvita, rödådrade blommor och parbladiga
blad. Av frukterna (baljväggen) erhålles
tamarindmos, som förr användes som
tillsats till laxermedel.

Ta’marix. Växtsläkte (fam.
Tamarica’-ceoe) från Medelhavsländerna och
Central-Asien. T. äro risiga buskar (t a m a r
i’s-ke r), ofta med starkt garvsyrehaltig bark.
En del arter äro karakteristiska för
Cen-tral-Asiens öknar.

Tamaulipa’s. Stat i n. ö. Mexico.

Tambov [-bå’ff]. Stad i mell. Ryssland,
betydande marknadsplats. 76 000 inv.
(1926).

Tambu’r (fransk, tambour = trumma).
1. Förrum, förstuga. 2. Cylindrisk el.
månghörnig underbyggnad, som uppbär
en kupol.

Tamburi’n (it. tamburi’no = liten
trumma) . En liten handtrumma liknande en
sikt, där duken ersatts av ett trumskinn.
I öppningar å trä- el. mässingsramen äro
anbragta små metallskivor (»bjällror»),
vilka bringas att ljuda, då instrumentet
skakas el. då man med vänstra handen slår
på trumskinnet el. med vänstra tummen
stryker över detsamma. Den användes
huvudsakligen att beledsaga danser (t. ex.
tarantella) hos sydeurop. och orientaliska
folk.

Tambu’rmajor (fransk, tambourmajor av

tambour = trumma, trumslagare och
major). Anförare för musiken vid ett franskt
infanteriregemente. Motsv. sv. befattning
är regementstrumslagare.

Tamerla’n. Se T i mur-Len k!

Tami’ler. Dravidiskt folk i Britt. Indien,
boende i s. ö. Deccan och på n. Ceylon.
Tamiliska språk talas av mer än 18 mill.
människor. T. kallas även t a m u 1 e r.

Tamm. Sv. adlig ätt, härstammande fr.
bruksägaren P. A. Tham, vilken år 1800
avsade sig adelskapet och ändrade namnets
stavning till Tamm. Han erhöll 1826 nytt
sköldebrev och upphöjdes 1843 i friherrligt
stånd. Endast ättens huvudman,
innehavaren av den friherrliga värdigheten, är
adelsman. 1. Klas Gustaf Adolf
T., f. 1838, d. 1925. Ämbetsman,
fabriksid-kare och politiker, led. av A. K. 1870—72
och 1876, av F. K. 1882—89 och 1901—09,
konsultativt statsråd 1884—86,
finansminister 1886—88, överståthållare i
Stockholm 1888—1902. Led. av Vet. ak. och
Lantbr. ak. 2. Hugo Petrus P e
r-c i v a 1 T., f. 1840, d. 1907. Den förres
kusin, godsägare, politiker av gammalliberal
frihandelsvänlig läggning, led. av F. K.
1885—1907, varest han hade ett mycket
starkt inflytande. Led. av Lantbr. ak. 3.
Gösta T., f. 1866, d. 1931. Son till T. 1,
hovstallmästare, politiker, från början
liberal, men från 1914 tillhörande högern. T.
var led. av A. K. 1903—05 och 1914—17,
av F. K. 1912—14, jordbruksminister i
Staaffs ministär 1905—06. Led. av Lantbr.
ak. 4. Henric Sebastian T., f.
1869. Ämbetsman, finansminister 1920—21,
riksgäldsfullmäktig. Led. av Lantbr. ak. 5.
Anna Alfhild T., f. 1876.
Nervläkare, psykoanalytiker, förf, av bl. a. Ett
sexualproblem (1930).

Ta’mmann, Gustav, f. 1861. Tysk
fysiker och kemist, professor i Dorpat och
Göttingen, känd för sina viktiga
undersökningar dels över osmotiska trycket och
därmed sammanhängande fenomen, dels över
»fasta lösningar» och legeringar.

Tammany Society [tteTnani s9sa’joti].
Politisk, demokratisk partiorganisation i New

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:47:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/12/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free