Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tasmanien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6329
Tasma’nien—Taube.
6330
Tasma’nien. Ö s. om staten Victoria på
Australiens fastland, skild fr. fastlandet
genom Bass-sundet och med 68 000 kvkm
ngt mer än dubbelt så stor som Dalarna.
T. är till större delen ett bergland, med
toppar upp till 1 545 m. ö. h. Betydande och
värdefulla skogar finnas. I öns ö. delar
finnas ganska stora jordbruksbygder med
odling av vete, havre, korn och potatis.
Vida mera givande är dock
ullproduktionen. T. utgör en av staterna i det
Australiska statsförbundet. Öns inhemska
befolkning, de med australnegrerna besläktade
tasmanierna, är fullständigt utrotad.
216 000 inv. (1930). T. upptäcktes 1642 och
kallades länge Van Diemens land.
Huvudstad: H o b a r t.
TASSO. Målning.
Ta’sso, Torquato, f. 1544, d. 1595.
Italiens siste store renässansskald, vars
rykte främst vilar på hans berömda epos
Gerusalemme
libe-rata (1580; sv.
övers. Det befriade
Jerusalem, 1860).
Ämnet är det första
korståget, som
behandlas med Iliaden
som mönster men
med starka
romantiska inslag i den
färgrika och
lidelsefulla skildringen.
Tillkommen under
motreformationens
tidevarv får dikten sin särskilda prägel av
det religiösa patos, som bär upp
huvudmotivet, medan däremot enstaka episoder ofta
färgats av en yppig sensualism. Bl. T:s
övriga arbeten märkes herdedramat
Amin-ta (1573), som vann stor popularitet och
efterbildades inom den pastorala
diktningen i olika länder.
Ta’ta Iron & Steel Co. [— a’jron send stil
ka’mponi]. Brittiska Indiens ledande
stålkoncern, som kraftigt konkurrerar med den
engelska stålindustrien på den indiska och
ostasiatiska marknaden.
Produktionsförmåga på 700 000 ton helfabrikat årligen,
varav 200 000 ton järnvägsräls (1932).
Tata’rer (ej »tartarer»). Sammanfattande
beteckning för en mängd folkstammar i ö.
Europa och v. Asien, tillhörande den
turko-tatariska folkgruppen. Man indelar dem
oftast i tre grupper: europeiska t., till
större delen boende inom Tatarrepubliken,
kaukasiska t., de flesta i republiken
Aserbeidsjan och sibiriska t. Som
handelsmän äro de spridda över hela Ryssland,
särskilt i städerna. T. äro i regel
muhammedaner.
Tatarrepubliken. Autonom sovjetrepublik
i mell. Ryssland (S. S. S. R.) kring mell.
Volga och dess biflod Kama. T. är med
67 000 kvkm ung. så stor som halva
Lappland och har omkr. 2 720 000 inv. (1931).
Huvudstad: K a z a n.
Tatler, The [the tseHlo]. Eng. tidskrift,
den första s. k. moraliska veckoskriften,
utg. av R. Steele 1709—11.
Ta’tra el. H o h e T a t r a. Karpaternas
högsta område, beläget på gränsen mellan
Polen och Tjeckoslovakien, i Gerlsdorfer
Spitze, Karpaternas högsta topp, resande
sig till 2 663 m. ö. h. T. är bekant för sina
mänga vackra fjällsjöar, i orten kallade
»havsögon». Glaciärer finnas ej. T. är ett
mycket besökt turistområde.
Tattare. Beteckning för biandfolk av
zigenare och landets egna invånare.
Tattersall [taeHtesål el. -sel] (eng.). 1.
Etablissemang för hästförsäljning i
London, grundat 1795 av Richard Tattersall,
även mycket anlitat som vadhållningsplats
vid kapplöpningar. 2. Namn på liknande
inrättningar i andra storstäder, Paris,
Berlin, New York m. fl.
Tatue’ring (av ett tahi tiskt ord tatau).
Benämning på tre olika slags
»utsmyckning» av huden, nämligen dels målning,
dels instickning av figurprydnader, samt
dels ärrtatuering, vilka samtliga
förekomma hos åtskilliga primitiva folk. T. genom
instickning (med nål, varefter färgstoff,
tusch el. dyl. ingnides i sticken) är även
mycket vanlig inom lägre samhällsklasser
i civiliserade länder.
Taube [tåb]. Sv. adlig ätt, varav en gren
introducerades 1668, blev friherrlig 1692
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
