Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tasmanien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6331
Tauber—Tavastland.
6332
(en gren därav grevlig 1734). En annan
gren av ätten introducerades 1680 och ännu
en blev friherrlig 1675 (en gren därav
grevlig 1719). 1. Hed vig Ulrika T. Se
Hessenstein! 2. Arvid Fredrik
T., f. 1853, d. 1916. Greve, diplomat, 1900
—09 och 1911—16 sv. sändebud i Berlin,
1909—11 utrikesminister i Lindmans
ministär. 3. Emma Matilda Elisabet
T., f. G r a b o w, f. 1852. Den förres
svägerska, operasångerska (sopran),
hovsångerska, under tiden 1877—86 en av Kgl.
teaterns bärande krafter. Led. av Mus. ak.
4. Mathias T., f. 1876. Skådespelare,
anställd bl. a. vid Oscarsteatern 1926—32,
därefter vid Ekmansteatern. 5. Evert
Axel T., f. 1890. Förf., målare och
viskompositör.
Tauber [ta’ober], Flod i s. v. Tyskland,
med källor i n. ö. Wurttemberg och
utlopp i mell. Main. Dalgången är ett bekant
vinområde (Tauberviner). Längd:
120 km.
Tauber [ta’ober], Richard, f. 1891.
Opera- och operettsångare (tenor), vilken
på sina gästspelsresor även besökt Sverige.
Ta’uchnitz, Christian Bernhard
von, f. 1816, d. 1895. Friherre, tysk
bokförläggare, som 1841 började utgiva den
välkända serien »Tauchnitz edition»,
bil-lighetsupplagor av eng. och nordamer.
skönlitt. på originalspråket, avsedda för
försäljning i icke-eng. länder. Serien har
under åren vuxit till flera tusental band.
Tauern [ta’oern]. Område av Öst-Alperna,
med sitt högsta parti, H oh e Tauern,
beläget mellan Salzach och Drave, i
Gros s-G 1 o c k n e r höjande sig till 3 798
m. ö. h. Huvudkammens glaciärbildning
är synnerligen rik.
Ta’uler, J o h a n n, f. omkr. 1300, d.
1361. Tysk predikant och mystiker, en av
den medeltida predikans yppersta
målsmän, vars tankar och språk bl. a.
påverkat Luther.
Taunton [tåntn]. 1. Ålderdomlig stad i
s. v. England (grevsk. Somersetshire).
24 000 inv. (1926). 2. Fabriksstad i n. ö.
U. S. A. (Massachusetts). 37 000 inv
(1930).
Taunus [ta’onos]. Det sydöstligaste
partiet av de Rhenska skifferbergen i v.
Tyskland. T., vars sydöstsluttning stupar brant
ned mot Rhen, når i Grosser Feldberg 880
m. ö. h. Sluttningen mot Rhen är ett
bekant vinodlingsområde.
Ta’urus. 1. Sammanfattande namn på de
bergskedjor, som följa Mindre Asiens s.
kust, och som i Bulghar Dag resa sig till
3 560 m. ö. h. T:s östligaste parti kallas
Antitaurus. 2. Lat. namn på
stjärnbilden Oxen.
Ta’usen, Hans, f. 1494, d. 1561. Dansk
reformator. Urspr. johannitmunk studerade
T. 1523 i Wittenberg och verkade sedan
som predikant i Viborg och Köpenhamn.
Efter reformationsriksdagen i Köpenhamn
1536 deltog han i utarbetandet av
Kyrkoordningen 1537 (stadfäst 1539) och blev
1542 biskop i Ribe.
Ta’usig, Karl, f. 1871. Polsk pianist,
vilkens transkriptioner för piano ännu
spelas.
Tautologi’ [tav-] (grek. tautologi’a). Bet.
(onödig) upprepning av ngt förut sagt,
vanl. i ngt förändrade ordalag.
Tautomeri’ el. d e s m o t r o p i’.
Beteckning för ett särskilt inom den organiska
kemien förekommande fenomen, best, i att
en kem. förening kan reagera på två olika
sätt, svarande mot två olika
strukturformler. Detta beror på att ifrågavarande ämne
egentl. är en blandning av två isomera
ämnen i ett bestämt jämviktsförhållande.
Tavastehus. Stad i s. v. Finland
(Tavaste-hus län). 8 284 inv. (1931). — N. om T.
ligger Tavastehus slott, vars älsta
partier stamma fr. början av 1300-talet.
Tavastehus län. Län i det inre av
Finland, omfattande en del av Satakunta och
större delen av Tavastland. 377 000 inv.
(1926).
Tavastland (fin. Hä’meenmaa). Landskap
i det inre Finland, till sin huvudmassa
hörande till Tavastehus och Vasa län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
