Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teakträd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6339
Teaterelevskolor—Tegel.
6340
»nyrealism» (Maeterlinck,
Strindbergs dröm- och kammarspel, Pär
Lagerkvist, P i r a n d e 1 1 o,
O’N e i 1 1). Den nya t. kan spela med
plastiska dekorationer, vridscen,
rundhorisont, dräktprakt el. endast med neutral
markering (utan dekorationer) och ljusspel
(exempelvis Moskvas konstnär
s-teater, R e i n h a r d t, Craig,
Per Lindberg). Sveriges
förnämsta fasta teatrar äro (1932): i Stockholm
de statsunderstödda Kungliga
Teatern och Kungl. Dramatiska
Teatern samt Oscarsteatern,
Vasatea-tern, Komediteatern, Blancheteatern och
Södra teatern; i Göteborg Stora
Teatern, Lorensbergsteatern och den under
byggnad varande Stadsteatern; samt
Stadsteatern i Hälsingborg. Jfr även
Skådebanan! Litt.: G. Nordensvan: Svenska
teatern och svenska skådespelare (2 bd
1917—18). P. Lindberg: Regiproblem
(1927). Densamme: Kring ridån (1932).
Teaterelevskolor. Utbildningsanstalter
för blivande skådespelare. Älst i Sverige
är Kungl. teaterns e 1 e v s k
o-1 a, vars verksamhet går tillbaka till
slutet av 1700-talet. Ända till 1880-talet
omfattade dess utbildning både tal- och
sångscenen, men 1889 blev sångscenklassen
självständig. Operans elevskola,
som därefter en tid stått under
musik-konservatoriets hägn, lyder sedan 1913 åter
direkt under Kgl. teatern; dess kurser äro
tvååriga. 1907 omorganiserades Kgl.
dramatiska teaterns
elevskola, varvid även dess undervisningstid
fastställdes till 2 år.
Teaterkikare. Se Kikare!
Teatra’lisk. Bet. teater-artad;
uppstyltad, tillgjord.
TebaPn. En i opium ingående alkaloid,
vars verkningar likna strykninets.
Teba’n. Invånare i Tebe.
Tebe. 1. Forntida stad i mell. Grekland
(Boiotien). 2. Forntida stad i mell.
Egypten.
Tebri’s el. T a b r i s. Stad i n. v. Persien
1 348 m. ö. h., landets livligaste handels-
och hantverksstad, med mångbesjungna
trädgårdar och betydande tillverkning av
mattor. Omkr. 180 000 inv.
Tebuske. Se Thea!
Teekomatorp. Municipalsamhälle i
Malmöhus län (Norra Skrävlinge socken). 910
inv. (1932).
Teclubrännare [tokly’-]. Ett slags
förbättrad Bunsenbrännare med nedtill
utvidgat brännarrör.
Tecto’na. Växtsläkte (fam.
Verbena’-cece), till vilket hör det viktiga, fr. Bortre
Indien och Java härstammande
Teakträdet {T. gra’ndis), vars ved är
utomordentligt hållbar och lämnar det bästa
skeppsbyggnadsvirket.
Teda. Socken i Uppsala län (Åsunda
härad). 365 inv. (1932).
Te De’um (1 a u d a’m u s) (lat.). Bet. Dig,
o Gud (lova vi). Lat. hymn fr. 300-talet,
särskilt brukad vid högtidliga gudstjänster
(Nya Psalmer 505).
Tees [tis]. Flod i n. ö. England, med
källor på Penninska bergen och utlopp i
Nordsjön. Längd: 130 km.
Teg. Municipalsamhälle i Västerbottens
län (Umeå landskommun). 1 302 inv. (1932).
Tegefors verk, a. b. Cellulosafabrik vid
Järpen med sågverk i Trångsviken, båda i
Jämtland, grundad 1900, aktiekapital 6,23
mill. kr. Ärstillverkning 20 000 ton
sulfitcellulosa.
Tegel el. B e r 1 i n-T e g e 1. Nordvästlig,
yttre stadsdel av Berlin.
Tegel, Erik J ö r a n s s o n, f. på
1560-talet, d. 1636. Sv. historiker, son till Erik
XIV:s rådgivare Jöran Persson. T.
innehade en del lägre ämbeten och skrev, delvis på
kgl. uppdrag, Gustav I: s och Erik XIV: s
historia; hans arbetens största bet. är, att
där avtryckts aktstycken, som sedermera
förlorats.
Tegel (lat. te’gula). Byggnadsmaterial,
framställt av blålera, uppblandad med sand,
som formas och brännes. T. har stor
motståndskraft mot vittring. Av eldfast lera,
ett renat aluminiumsilikat, oftast tillsatt
med aluminiumoxid, tillverkas det s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
