Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillæa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ö421
Timga’d—Ting.
Ö422
ämbeten äro medlemmar av styrelsen.
Upplaga omkr. 185 000 ex.
Timga’d. Ruinstad i ö. Algeriet (dep.
Constantine), med ovanligt väl bibehållna
lämningar av en år 100 e. Kr. anlagd rom.
stad. Berömdast är Jupiter Capitolinus’
tempel med en nära 6 000 kvm stor, av
kolonnader omsluten gård.
Timi’d (fransk, timide). Bet. ytterligt
tillbakadragen, skygg, blyg.
Timisul. Se T e m e s!
Timjan. Sv. namn på Thy’mus-arter.
Timmele el. Timmelhed. Socken i
Älvsborgs län (Redvägs härad). 982 inv.
(1932).
Timmelhed. Se Timmele!
Timmerman. En till fam. L å n g
hor-n i n g a r hörande, cirka 15 mm lång
skalbagge med (särskilt hos hanen)
kolossalt långa antenner.
Timmermansorden. Sammanslutning i
välgörenhetssyfte, uppkommen i England
på 1500-talet, införd i Sverige 1760. Utom
en betydande penningeförmögenhet har den
ett hem för omkr. 50 pensionärer, Nya
Eriksberg (Bromma församling),
Sthlm.
Timmersdala. Socken i Skaraborgs län
(Vadsbo härad). 460 inv. (1932).
Timo’k. Flod i ö. Jugoslavien, med
källor på v. Balkanbergen och utlopp i Donau.
Längd: 135 km. I sitt nedre lopp bildar T.
gräns mellan Jugoslavien och Bulgarien.
Ti’mon. I. T., kallad Misantropen.
En filosofiskt bildad man, som på 400-talet
f. Kr. levde i Aten och på grund av bittra
personliga erfarenheter ofta gav uttryck åt
ett våldsamt människoförakt. Han är
huvudpersonen i Shaksperes drama »Timon
av Athen». II. T., kallad Sillografen.
Grek, filosof, verksam på 300-talet f. Kr.,
mest känd för sina parodier (silloi = spott
-sånger) över samtida filosofer.
Timo’r. Den största av Små Sundaöarna,
Ostindien, genom Timorsjön skild fr.
Australien och med en yta lika med
Dalarnas. V. T. hör till Nederländerna, ö. T.
till Portugal. Den mest betydande orten
är den nederl. delens huvudstad K
u-P a n g.
Timorla’oet. ögrupp i Holl. Ostindien,
hörande till Sundaöarna och belägen mellan
T i m o r och Nya Guinea. Den har ett
hett och fuktigt klimat och frambringar
bl. a. majs och tobak. Befolkningen, omkr.
25 000, utgöres av papua, uppblandade
med en del malajiska och indokinesiska
element. Jfr Sundaöarna!
Timorsjön. N. ö. delen av Indiska havet,
mellan Små Sundaöarna och Australien.
Timotej. Sv. namn på Phle’um prate’nse.
Timo’teus, d. omkr. år 90. Pauli
medhjälpare och följeslagare. Han skall ha
lidit martyrdöden i Efesos under kejsar
Do-mitianus (81-—96).
TFmpano [-nå], plur. t i’m p a n i. It.
namn å puka.
Timrå. Socken i Västernorrlands län
(Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag).
8 688 inv. (1932).
Timsälven. Flod i ö. Värmland, med
källor i n. Råda socken och utlopp i
Gull-spångsälvens källflod Svartälven. Längd:
110 km.
Timur-Le’nk (bet. »Timur den halte»),
även kallad T a m e r 1 a’n, f. 1336, d. 1405.
Mongolisk erövrare. T. var först en ringa
småfurste i Väst-Turkestan men utvidgade
under ständiga och förödande fälttåg sitt
rike till ett världsvälde, omfattande hela
Central-Asien, Indien och Främre Asien.
Kort före sin död planerade han ett anfall
mot Kina. Hans världsrike sönderföll efter
hans bortgång.
Timvinkel. Vinkeln mellan en viss
himlakropps deklinationscirkel och
meridianen.
TPnel, E d g a r, f. 1854, d. 1915. Belg.
tonsättare, främst känd genom en rad
kyrkliga körverk, däribland oratoriet
Franciscus.
Ting. Urspr. sammankomst av menighet
för kungaval, rättskipning e. d., numera
vanl. en häradsrätts sammanträde
(lag-tima och urtima t.). I domsagor med
gamla tingsordningen förekomma vinter-,
som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
