Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ting i sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6423
Ting i sig—Tiofotingar.
6424
mar- och höstting, i domsagor med nya
tingsordningen vår- och höstting.
Ting i sig (tysk. Din g an sich). Inom
Kants och hans efterföljares filosofi
benämning på den yttre, av oss okända
verklighet, som orsakar vår uppfattning av de
yttre tingen; föremålet sådant det är
oberoende av vår uppfattning. Jfr Kant!
Tingley [ti’ngli], Katherine A., t.
de Westcotte, f. 1859, d. 1929.
Nord-amer. teosof och filantrop. T. övertog vid
teosofen W. Q. Judges död 1896 ledningen
av det amer. teosofiska samfundet, vilket
separerat från det 1875 grundade
»Teosofiska samfundet». För att kunna skiljas
från det senare antog T:s sammanslutning
1898 namnet »Universella
broderskapet och Teosofiska
samfundet». Särskilt intresse har T. ägnat
åt uppfostran, i det hon vid sitt samfunds
huvudsäte i Point Loma, Kalifornien,
upprättat en s. k. Paja Yogaskola, ledd enligt
teosofiska principer. En dylik skola,
»Tempelskolan», grundade T. även i Sverige på
Visingsö vid sitt besök 1924 i vårt land. T.
har förf, ett flertal teosofiska skrifter, av
vilka åtskilliga blivit övers, till sv.
Tingslag. En häradsrätts
lagskipnings-område, omfattande ett el. flera härad. Ett
el. flera t. bilda en domsaga.
Tingsryd. Köping i Kronobergs län
(Tingsås socken). 889 inv. (1932). .
Tingstad. Socken i Östergötlands län
(Lö-sings härad). 559 inv. (1932).
Tingstadius, Johan Adam, f. 1748, d.
1827. Språkforskare, biskop i Strängnäs
1803. T. var en
framstående
orientalist och har
utgivit goda övers, av
hebreisk poesi. Led.
av Sv. ak.,
hedersled. av Vitt., hist.
o. ant. ak.
Tingsten. 1. L a r s
Herman T., f.
1857. General,
gene-ralstabschef 1919—
22, krigsminister i
Lundebergs
mini
LARS TINGSTEN.
Litografi.
stär 1905 och i Staaffs till 1906, samt i
Lindmans första ministär till dec. 1907. T.
har även verkat som skriftställare på de
militärtekniska och krigshistoriska
områdena. Led. av Krigsvet. ak. 2. Herbert
Lars Gustaf T., f. 1896. Den förres
brorson. Docent i statskunskap i Uppsala
sedan 1924.
Tingstäde. Socken i Gotlands län
(Gotlands n. härad). 483 inv. (1932).
Tingstädeträsket. Gotlands näst största
sjö, belägen i Tingstäde socken och bekant
för lämningar av en stor
befästningsan-läggning, troligen fr. järnåldern. Jfr
Bulverket!
Tingsås. Socken i Kronobergs län (Konga
härad). 2 186 inv. (1932).
Tingvalla. 1. Sv. namn på
Thingvel-1 i r. 2. Namn på nuv. Karlstad före 1584.
Tinka’l. Se Borax!
Tinktu’r (lat. tinctu’ra = färgning).
Ganska ofta använd läkemedelsform, best,
av spritlösning, beredd av drog och sprit i
olika proportioner.
Tinnar. De fyrkantiga, uppstående
partierna på en krenelerad mur.
Tinnevelly [ti’nnevelli]. Stad i s. Britt.
Indien (prov. Madras), säte för flera
protestantiska missioner. Omkr. 55 000 inv.
Tinning. Huvudets sidoparti, som
motsvarar tinningbenet och som ligger
framför örat och ovanför okbågen. Det
begränsas framåt av pannan och uppåt av
hjässan.
Tintore’tto [-tå], egentl. Jacopo
Robust i, f. 1518, d. 1594. It. målare av
ve-netianska skolan, Tizians främste lärjunge.
I stora mytologiska och allegoriska
kompositioner visar han en starkt personlig
och effektfullt expressiv stil med en
romantisk-målerisk färg- och ljusbehandling.
Tiofe’n (grek. te’ion = svavel och fenol).
Organiskt ämne av sammansättningen
CH=CH\
| S., som bl. a. förekommer i sten-
CH=CH/
kolstj ära och till sina egenskaper i hög
grad påminner om ben sol.
Tiofotingar el. D e k a p o’d e r
(Deca’po-da). En ordn. Kräftdjur med stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
