Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torgny lagman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6467
Torne älv—Torpe’d.
6468
3. Socknar. Se Nedertorneå,
över-t o r n e å!
Torne älv. Flod i Norrbottens län,
upprinnande iTorneträsk och.
utmynnande i Bottniska viken, i sitt nedre lopp
bildande gräns mellan Sverige och Finland.
Om huvudkällf loden Abisko jokk och Torne
träsk medräknas, blir T:s längd 511 km;
fr. Torne träsk är den 408 km. De största
bifloderna äro Muonio och Lainio älvar.
T:s vattenområde utgör 35 250 kvkm. Flera
betydande vattenfall finnas, men T:s
vattenkraft (medelvattenseffekt 578 000 hkr,
med bifloder 1 100 000 hkr) har endast i
mycket ringa grad (600 hkr) tagits i bruk.
Tornfalk. Se Falkar!
Torni’ster (tysk.). Bet. påse för
livsmedel.
Tornsnäckor (Turrite’lla). En fam.
Snäckor med utdraget, kägelformat skal,
som äro ganska vanliga på västkusten.
Tornsvalor (Cypse’lidoe). En fam.
Fåglar med endast tre leder på tredje och
fjärde tån. Alla tårna äro riktade framåt.
Näbben är kort och mycket bred, och t.
leva av insekter, som de fånga i flykten
med uppspärrat gap på samma sätt som
svalorna. Vingarna äro mycket långa, och t.
flyga bäst av alla fåglar. Den enda sv.
arten, Vanliga t. {Cy’pselus a’pus), har
djupt kluven stjärt och är svartbrun med
ljusare strupe. Den finnes i hela Sverige.
Boet bygges under tegelpannor o. d. Till
t. hör även Salanganen.
Tornuggla. Se Ugglor!
Toronto [torå’ntå]. Stad i ö. Canada
(prov. Ontario), Canadas näst största stad
och Ontarios huvudstad. T:s högt
utvecklade industri drives till stor del med kraft
fr. Niagarafallen. En god hamn och ett
stort antal järnvägslinjer göra T. till en
av Canadas förnämsta handelsstäder. T.
har universitet. T., urspr. en fransk
han-delsstation, blev stad 1834. 628 000 inv.
(1931).
Torp. I äldre tid bet. t. nybyggen i
allmänhet men kom så småningom att bli
benämningen för mindre odlingar försedda
med bostäder och vanl. belägna på den till
gn by hörande utmarken. Nu menas med t,
i allmänhet små jordbrukslägenheter, vilka
av markägaren upplåtits mot arrende, som
vanl. fullgöres genom viss
arbetsprestation, s. k. dagsverkstorp.
Torp. 1. Socken i Göteborgs och Bohus
län (Orusts ö. härad). 1 373 inv. (1932). 2.
Socken i Älvsborgs län (Valbo härad). 807
inv. (1932). 3. Socken i Västernorrlands
län (Medelpads v. domsagas tingslag)
9 633 inv. (1932). 4. Socken i Malmöhus län.
Se Östra Torp!
Torpa. 1. Socken i Östergötlands län
(Ydre härad). 1 323 inv. (1932). 2. Socken i
Kronobergs län (Sunnerbo härad). 1064
inv. (1932). 3. Socken i Hallands län
(Him-le härad). 470 inv. (1932). 4. Socken i
Västmanlands län (Åkerbo härad). 1 050 inv.
(1932). 5. F. d. socken i Älvsborgs län,
införlivad med Borås.
Torpe’d (lat. torpe’do = darr-rocka).
Maskindriven, med sprängladdning försedd,
fiskformad kropp, som går fram under
vattnet för att spränga fientliga fartyg.
Den första t. konstruerades 1868. T. kunna
numera bringas att gå i bestämda krökta
banor, t. ex. genom en trång, slingrande
farled. De hållas på bestämt djup genom
gyroskopverkan och framdrivas i regel med
ånga. En modern t. av 53 c:ms diameter
har en längd av 5—7,5 m, en
sprängladdning av omkr. 200 kg:s vikt och en fart av
25—45 knop, motsv. en aktionsradie av 15
—3 km (ju mindre fart, dess större ak-
TORPED omedelbart efter avskjutandet.
Fotografi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
