Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vita Nilen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6953
Vita Nilen—Vita slavhandeln.
6954
n o’s e r, och härpå har man grundat en
indeln. av v. i fem grupper, A-, B-, C-,
D-och E-vitaminer. Av dessa åtfölja A- och
D-vitaminerna fetthaltiga födoämnen och
förekomma särskilt rikligt i fiskleverolja,
smör (och margarin av djurfett, men e j
växtmargarin), grädde och mjölk samt i
ost och äggula; de lösas nämligen lättast
i fett, medan de övriga v. äro lättare
lösliga i vatten. B-vitaminerna äro av
åtminstone 2 olika slag, Bi och B2. De förekomma
i många grönsaker och frukter, i jäst samt
bl. animaliska födoämnen i lever.
C-vita-minrika äro särskilt okokt vitkål,
apelsiner och citroner. Bland ämnen, rika på
alla fyra slagen, märkas särskilt tomater,
morötter och gröna, okokta kålblad
(surkål). A-vitaminernas frånvaro förorsakar
den i många subtropiska länder endemiska
och särskilt i Tyskland och Österrike
under de senare krigsåren uppträdande
ögonsjukdomen xeroftalmi. A-vitaminerna kallas
därför även antixeroftalmiska. Frånvaro
av Bi-vitamin i födan förorsakar beri-beri,
frånvaro av B2-v. pellagra (båda
sjukdomar, som äro ytterst ovanliga i vårt land),
frånvaro av C-vitaminer skörbjugg el. (hos
späda barn) Barlows sjukdom.
D-vitaminerna äro nödvändiga för en normal
tillväxt av kroppen under uppväxtåren.
Deras frånvaro är åtminstone en bidragande
orsak till uppkomsten av engelska sjukan
(rakitis), varför de kallas antiraki’tiska.
E-vitamin slutligen är av betydelse för
havandeskapets normala förlopp.
Undersökning av olika ämnens vitaminhalt kan
tillsvidare endast ske genom att undersöka
deras verkan på i de olika avitaminoserna
insjuknade försöksdjur (råttor, marsvin,
duvor), varvid vid stor vitaminhalt
verkan inträder redan efter ett par timmar.
V. äro mycket ömtåliga; vid upphettning,
torkning el. längre tids förvaring
förstöras de. Detta gäller särskilt C-gruppen.
Man bör därför koka grönsaker o. dyl. så
kort tid som möjligt och aldrig tillsätta
soda el. dyl., vilket verkar ännu mer
förstörande på v. Däremot gör upphettning
med en syra mindre skada.
Enligt nobelpristagaren Windaus’
forskningar kunna D-vitaminer bildas utanför
den levande organismen genom belysning
med ultravioletta strålar av olika
fett-artade ämnen (t. ex. ergosterin). Samma
fenomen bör då kunna äga rum inom
människokroppen, vilket förklarar de
ultravioletta strålarnas antirakitiska verkan.
En metod för syntetisk framställning av
C-vitaminer upptäcktes 1931 av makarna
Bygh. Slutligen bör framhållas, att en
större tillförsel av v. utöver den
nödvändiga ej synes vara fördelaktig för hälsan,
ävensom att vår vanliga blandade kost
under normala förhållanden innehåller fullt
tillräckligt med v., utom möjligen under
våren, då någon brist på A- och
D-vitaminer kan göra sig gällande. Den första
upptäckten angående v. gjordes 1897 av den
holl. läkaren Eijkman på Java. Termen
v. infördes 1911 av C. Funk. Numera är
vitaminforskningen ett av de livligast
bearbetade medicinska och biokemiska
arbetsområdena, där nya upptäckter göras
varje år. Litt.: Hans v. Euler: Vitaminer
och tillväxtfaktorer (1924). G. v. Wendt:
Vitaminer, hälsa och liv (1924).
Vita Nilen. Se Nilenl
Vita rasen el. »k a u k a s i s k a r
a-s e n». Föråldrad beteckning för de europ.
raserna i vidare bemärkelse (se
Människoraser!). V. r. omfattar således
utom egentliga européer och deras till
utom-europ. länder utvandrade kolonister även
en del av Främre Asiens och Nord-Afrikas
befolkningar. Då det visat sig att den
»vita rasen» egentligen består av ett
flertal, sinsemellan rätt olika raser, har
uttrycket ej längre någon strängt
vetenskaplig betydelse; man kan i bästa fall endast
tala om en grupp ljushyade raser. I
populära böcker och i samtalsspråk begagnas
emellertid alltjämt uttrycket v. r.
Vita rosen. Se Finlands vita ros!
Vitask. Se Fraxinus!
Vita slavhandeln. En systematiskt
bedriven verksamhet för rekrytering av
prostituerade. Unga flickor lockas med anbud
om goda platser till främmande länder,
där de sedan kvarhållas och säljas till
bordeller. I Sverige bekämpas v. s. av
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
