Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vita Nilen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6955
V itaxf ly—V itnos.
6956
eningen »Vaksamhet», grundad 1904. 1921
antogs på N. F:s initiativ en
internationell konvention om v. s.
Vitaxfly {Hade’na seca’lis). En art
Nattflyn, vars larver ofta leva på råg
och utsuga strået, så att endast agnarna
kvarstå (s. k. v i t a x).
Vitbetor. Detsamma som sockerbetor. Se
Beta!
Vitblära. Se Melandriuml
Vite. Betalning, som skall utges, då
någon underlåter att vidtaga viss åtgärd el.
företar viss handling. Ordet v. användes
även om själva skyldigheten att utge v.
Denna skyldighet kan grunua sig på avtal
el. på myndighets beslut. V. bör ej
förblandas med böter.
Vi’tebsk. Stad i v. Ryssland (Vitryska
S. S. R.) vid Düna, viktigt trafik- och
han-delscentrum. 99 000 inv. (1926), till stor
del judar.
ViteTlius. Rom. kejsare år 69 e. Kr. Han
hörde till Neros umgängesvänner och
gunstlingar, utropades till kejsare efter ett
soldatuppror men störtades och avlivades
vid en ny resning efter mindre än ett års
regering. •
Vitemölla. Municipalsamhälle i
Kristianstads län (Vitaby socken). 310 inv. (1932).
Viterbo [vitä’rbå]. Stad i mell. Italien
(prov. Roma) med väl bibehållen,
tornprydd stadsmur och berömd katedral fr.
1100-talet. 37 000 inv. (1931).
Vitfiskvalar {Delphinapte’ridæ). En
familj Tandvalar med runt huvud och
trubbig nos med få tänder. De förekomma
i N. Ishavet samt ngn gång söderut. Hit
höra bl. a. Narvalen och Vitvalen.
Vitgran. Sv. namn på Pi’cea canade’nsis.
Vitgröe. Sv. namn på Po’a a’nnua.
Witheri’t. Mineral, som består av
ba-riumkarbonat och utgör ett viktigt
råmaterial för framställning av
bariumför-eningar.
Viti Levu. Britt, ö i Polynesien, den
största bland F i d j i-ö a r n a, nästan lika
stor som Skåne. Huvudort: S u v a.
Vi’tim. Biflod till Lena, med källor i
bergen ö. om Baikal. Vid utloppet i Lena
ligger staden Vitimsk. Längd: 1 760 km.
Vi’tis. Växtsläkte (fam. Vita’ceæ) med
ett 40-tal arter, av vilka den ojämförligt
viktigaste är den vanliga, europ.
Vin-r a n k a n (V. vini’ f er a). I Amerika, och
under de senaste årtiondena även i
Europa, odlas även ett par i ö. Nord-Amerika
vildväxande arter, t. ex. V. æstiva’lis, V.
Labru’sk,a och V. rotundifo’lia, både till
russin- och vinberedning. De äro buskar,
som klättra med klangen, sittande mitt
emot de handflikiga bladen. Vanliga
vin-rankan har odlats i Medelhavsländerna
sedan forntiden; den växer ännu vild i- de ö.
delarna och i v. Asien. För att den skall
trivas, fordras en årlig medeltemperatur
av minst 15° och en medeltemperatur
under sommaren av minst 20° (ung. mellan
27° och 50° lat.). Den förökas med
sticklingar, på senare tid även genom ympning
på gamla rotstockar (jfr V i n 1 u s!).
Druvklasarna utvecklas från årsskott, och
vin-rankan måste varje år noggrant beskäras
och de nästa år bärande skotten uppbindas.
Dess svåraste fiender äro v i n 1 u s e n,
vinmögel och andra parasitsvampar,
penselmögel {Penicillium), som
angriper de omogna druvorna, samt en del
insekter. Jfr Vin!
Witkowsky, Isidor. Se Härden!
Witkowsky [-kå’ffski], Viatcheslav,
f. 1902. Rysk pianist, sedan 1920 verksam
i Sthlm, där han givit talrika konserter.
Vitkål. Se Brassica!
Vitling. Se Torsksläktet!
Vitlod. Se Lödning!
Vitmossor. Sv. namn på
Spha’gnum-arter.
Vitmåra. Se Galium!
Vitnos {Lagenorhy’nchus albino’stris).
En art Delfiner med kort,
jämförelsevis trubbig, vit nos, som förekommer i
Atlanten och då och då även i Östersjön.
Längd: omkr. 2^ m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
