Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wu-tschou ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6995
Vågen—Vågmekanik.
6996
VÅG. 1. Stativvåg (vanl. typ), 2. Decimalvåg. 3. Fjädervåg. 4. Skjutvåg. 5. Taffel- eller
parallellvåg. 6. Kemisk analysvåg (stativvåg). 7. Mikrovåg. 8. Torsionsvåg (enklare modell).
larna över balansen, på finare
stativvågar hänga de under densamma. En
deeimalvåg el. bryggvåg är ett
slags balansvåg, där den vågarm, som
uppbär den vägda kroppen, endast är Vio så
lång som den, vilken uppbär vikterna,
varför dessa i sin tur endast äro Vio av
kroppens vikt. Ett b e s m a n består av
en tvåarmad hävstång med flyttbart
understöd, den är graderad å stången genom
påhängning av bestämda vikter. Ä
skjut-viktsvågen finnes i stället en
skjut-bar vikt å den graderade balansstången;
dylika vågar, ofta försedda med flera
stänger för noggrann inställning,
användas mycket till personvågar. B r e v v
å-g e n är också en balansvåg med olikarmad
hävstång och graderad skala. För
vetenskapliga ändamål konstrueras ytterst
känsliga vågar, avsedda särsk. för vägning av
mycket små vikter och viktsförändringar
(mikrovågar). Oftast byggas de som
stativvågar, men med särsk. noggranna
anordningar för avläsning av
balansens lutning. Allra känsligast äro dock
torsions- el. vridvågarna, där en
lätt vågarm fästes t. ex. vid en
horisontellt spänd tråd av kvarts el. platina;
trådens vridning avläses med hjälp av
mikroskop el. dyl. Med dyl. vågar kan man
bestämma viktsskillnader på ett
tiomillion-dels gram el. t. o. m. ännu mindre.
Vågen. Stjärnbild i Djurkretsen mellan
Jungfrun och Skorpionen.
Våglängd. 1. Avståndet mellan två
noder el. två bukar vid en vågrörelse.
2. Se Radio!
Vågmekanik. Läran om vågrörelse
och dennas fysikaliska tillämpningar. Den
moderna v. söker med sig förena
kvantteoriens grundsatser. Bl. dess
representanter märkas Heisenberg, Schrödinger och
de Broglie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
