Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vågrörelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6997
V ågrörelse—V årdagjämning.
6998
Vågrörelse el. undulation. En f ort
skridande v. uppkommer, om en följd
av partiklar småningom efter varandra
börja svänga på samma sätt kring ett
jämviktsläge. Enkla ex. härpå äro v. i
ett för vinden vajande sädesfält samt
ringarna kring en i vatten kastad sten. I det
förstnämnda fallet verkar vinden
successivt på det ena axet efter det andra, i det
senare fallet åter verka de i rörelse satta
partiklarna på andra dylika i närheten.
Detta sistnämnda förhållande är det
vanligaste vid olika slag av v. I intetdera
fallet flytta sig de enskilda partiklarna
utan röra sig i runda, elliptiska el.
line-ära banor fram och tillbaka, medan v.
ensam fortskrider. De v., i vilka partiklarnas
banor äro lineära, kunna indelas i
longitudinella och transversella. Vid
de förstnämnda är en partikels
rörelseriktning antingen densamma som el.
motsatt vågrörelsens; vid de senare är den
vinkelrät mot denna. Vid en longitudinell
v. erhålles alltså en serie förtätningar och
förtunningar i det av partiklarna bildade
mediet, emedan dessa än komma närmare,
än längre från varandra än normalt. Ex.
på en dylik v. är ljudet. Vid den
transversella v. åter erhålles en följd av
vågberg och vågdalar, som skrida fram genom
mediet. De elektromagnetiska vågorna äro
transversella elektronsvängningar.
Sammanlagda längden av en förtätning och en
förtunning, resp, ett vågberg och en
vågdal, kallas rörelsens våglängd. Den kan
även definieras som avståndet mellan en
godtycklig partikel och den närmast
följande med exakt samma rörelsetillstånd
(rörelsefas). Två vågsystem gå i
regel fram genom samma medium utan att
alls störa varandra, men om
våglängderna äro lika el. nära lika, uppträda i n t e
r-ferensfenomen, som visa sig
som förstärkningar el. försvagningar i de
båda v. En stående v. uppkommer, om
två lika vågrörelser mötas (t. ex. vid
reflexion av en v.). I denna svänga endast
vissa partiklar, medan andra stå stilla.
De, som svänga mest, sägas befinna sig i
svängningsbukar, de, som stå
stilla, i (svängning s-)n o d e r. Dylika
stående v. uppträda bl. a. i de olika
musikaliska instrumenten och ge upphov till
ljudvågor i luften. Jfr Interferens,
Ljud, Ljus,
Svängningsrörel-s el
V. Ä. H. J. Förk. för V ä x j ö—Ä s h
e-d a—H ultsfreds järnväg.
Wåhlin. 1. Karl Ludvig W., f. 1861.
Konstförf., amanuens vid
Nationalmuseum, utg. av tidskriften Ord och Bild sedan
1892. W. har utgivit monografier över J.
V. K. Wahlbom och Ernst Josephson. 2.
Hans Fredrik Teodor W., f. 1864.
Den förres broder, arkitekt och konstförf.
W. är sedan 1902 domkyrkoarkitekt i
Lund och har utgivit avhandlingar om
kyrkans medeltida konstur. 3. Hans W., f.
1894. Den förres son, konsthistoriker, utg.
av bl. a. Fransk stil i Skånes medeltida
träskulptur (1921).
Våla. Tingslag i Västmanlands län.
Våldtäkt. Det brott, som innebär, att
man tager kvinna med våld och emot
hennes vilja övar otukt med henne el. tvingar
henne därtill genom hot, som innebär
trängande fara. Även försök till v. är
straffbelagt.
Våmb. 1. Se V o m b! 2. Socken i
Skaraborgs län (Kåkinds härad). 1 092 inv.
(1932).
Våmbsjön el. V o m s j ö n. Sjö i mell.
Skåne, 12 kvkm, 20 m. ö. h. V. avrinner
genom Kävlingeån till Öresund.
Våmhus. Socken i Kopparbergs län
(Mora tingslag). 1 503 inv. (1932).
Vånga. 1. Socken i Östergötlands län
(Finspånga läns härad). 2 391 inv. (1932).
2. Socken i Kristianstads län (Villands
härad). 1 739 inv. (1932).
Vår bostad. Organ för H. S. B.-rörelsen
i Stockholm och närliggande städer, för
den kooperativa byggnadsverksamheten
samt för den allmänna hyresgäströrelsen.
V. utkommer i Stockholm méd 2 nummer
i månaden sedan 1924.
Vårbrodd. Se Antoxanthum!
Vårdagjämning. Se Dagjämning!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
