Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7003
Väddö och Häverö—Wägner.
7004
Väddö och Häverö. Skeppslag i
Stockholms län.
Väddö och Närdinghundra. Tingslag i
Stockholms län.
Väderlekskarta el. synoptisk k
ar-t a. Karta, å vilken utsatts isobarer,
lufttemperatur, vind, luftfuktighet, molnighet
m. m. å olika meteorologiska stationer vid
en viss bestämd tidpunkt. V. ge en god
överblick över väderleksförhållandena inom
ett större område och äro det huvudsakliga
underlaget vid uppgörande av
väderleks-förutsägelser för den närmaste tiden. —
Väderleksrapport, en
samman-ställn. av det senaste halvdygnets
väder-leksmeddelanden fr. olika meteorologiska
stationer, samt därur dragna slutsatser
beträffande väderleksutsikterna för det
närmaste dygnet. Dylika rapporter
utarbetas i Sverige två gånger dagligen av
Meteorologiska centralanstalten; de utsändas
bl. a. i radio. Litt.: S. Wallén: Hur en
väderleksrapport kommer till (1931).
Väderslukning. Detsamma som k
rubbbi t n i n g.
Vädersolar el. bi-solar. Ett slags h
a-1 o-fenomen, best, av regnbågsfärgade
fläckar å båda sidor om solen, oftast på ett
avstånd av 22° från denna.
Väderstad. Socken i Östergötlands län
(Göstrings härad). 1 267 inv. (1932).
Väderstad—Skänninge—Bränninge
järnväg (V. S. B. J.). Smalspårig järnv. (0,891
m), 43,4 km lång, fr. Väderstad jst. vid
M. H. J. över Skänninge till Bränninge jst.
vid M. ö. J. öppnad för trafik 1913.
Vädur el. b a g g e, g u m s e. Hane av
fårsläktet.
Väduren (lat. A’ries). Stjärnbild i
Djurkretsen, med en stjärna av andra och en
av tredje storleken.
Vägglav. Sv. namn på Xantho’ria
parie’-tina.
Vägglus el. S k ä k t a (Aca’nthia
lectu-la’ria). En över hela jorden
förekommande, blodsugande, vinglös insekt, tillhörande
ordningen Skinnbaggar. Den anses
härstamma från Asien. Honan lägger ägg
på våren (mars—maj) och hösten (juli—
sept.), och ungarna bli fullvuxna på omkr.
3 månader. Bästa utrotningsmedlet mot v.
är rökning med cyanväte, bästa medlet att
undvika dem noggrann renlighet.
Väggmossa. Sv. namn på Hyloco’mium
proli’ferum och Hyloco’mium sple’ndens,
vilka användas till tätning mellan stockar.
Väggmålning. Dekorativ utsmyckning,
vanl. begränsad till innerväggarna. Denna
kan utföras al fresco el. al secco (se F r e
s-komåleri!), som limfärgs-,
tempera-el. oljemålning. Även i sistnämnda fallet
utföres den stundom direkt på murytan
(Leonardos »Nattvarden»), men ofta på
en uppspänd el. uppklistrad målarduk
(Rubens, Ehrenstrahl; Kronbergs
slotts-plafonder, Carl Larssons »Gustav Vasas
intåg», Nationalmuseum). Som bindemedel
kan även förekomma vattenglas, kasein
och vax. Litt.: G. Pauli: Väggmåleri
(1920).
Väggsmed. Annat namn på skalbaggen
dödsur.
Väghållningsavdelning. Ingår i en
arméfördelnings träng i fält och har till
uppgift att förbättra och underhålla de för
till- och undanförsel bakom fronten
erforderliga vägarna, vilka hårt slitas av den
starka trafiken.
ELIN WÄGNER.
Fotografi.
Wägner, Elin Matilda Elisabet,
f. 1882. Författarinna, som särskilt i
tidigare arbeten givit
radikalt färgade,
journalistiskt
snabba och träffsäkra
teckningar av den
moderna sv.
kvinnan, bl. a. i
Norr-tullsligan (1908).
Senare har hon
givit betydande
skildringar av
kvinnogestalter ur sv.
bygdemiljö, bl. a. i
romanerna Åsa-
Hanna (1918) och Svalorna flyga högt
(1929). Bl. hennes senare arbeten må även
nämnas nutidsromanerna Den namnlösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
