Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väg- och vattenbyggnadskåren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7005
Väg- och vattenbyggnadskåren—Vändkretsar.
7006
(1922) och Silverforsen (1924), idéromanen
De fem pärlorna (1927), vilken spelar i en
fantasigeografi, som speglar dagens
Europa, samt bygdeskildringen Gammalrödja
(1931). Sitt starka politiska intresse har
W. även ådagalagt i romanen Dialogen
fortsätter (1932) samt som initiativtagare
till och red. av tidskriften Tidevarvet
(1924—27).
Väg- och vattenbyggnadskåren.
Sammanfattning av vissa under
kommunika-tionsdep. lydande ingenjörsutbildade
officerare, som i fredstid biträda väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen med allm.
arbeten men i krigstid skola fullgöra
ingen-jörstjänstgöring vid armén.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Centralt ämbetsverk under
kommunikations-dep. med uppgift att handlägga ärenden
rörande allm. väg- och
vattenbyggnadsarbeten utom sådana, som höra under
vattenfallsstyrelsen. Chefen benämnes
överdirektör.
Vägsenap. Sv. namn på Sisy’mbrium
officina’le.
Vägsteklar (Pompi’lidæ). En familj
Gaddsteklar med svart kropp, ofta
röd el. vittecknad, samt långa, smala ben.
Larverna leva av spindlar, som honan
stänger in tillsammans med ägget.
Vägtistel. Sv. namn på Ci’rsium
lance-ola’tum.
Vägtorn. Sv. namn på Rha’mnus
ca-tha’rtica.
Vägvårda. Sv. namn på Cicho’rium
i’n-tybus.
VäTnämöinen. Huvudpersonen i K a
leva 1 a: den oövervinnlige, som behärskar
människorna och naturen med sin
mäktiga trollkonst och sitt tjusande
kantele-spel.
Väjern. Municipalsamhälle i Göteborgs
och Bohus län (Askums socken). 327 inv.
(1932).
Väla. Socken i Skaraborgs län (Kållands
härad). 277 inv. (1932).
Välfärdsutskottet (fransk, le comité de
salut public = utskottet för allmänt väl).
Ett utskott inom franska revolutionens
Nationalkonvent, bildat 7 april 1793. V.
hade 9 (senare 12—16) medl. och var den
faktiskt beslutande myndigheten både på
den yttre och inre politikens fält under
det s. k. skräckväldets tid. Efter 27 juli
1794 blev v. mer beroende av konventet i
dess helhet och upphörde på samma gång
som detta 26 okt. 1795.
Välgörenhetsmärken. Till form och
storlek frimärksliknande, konstnärligt
tecknade märken avsedda att åsättas
postförsändelser. V. ha utgivits av ett flertal
välgörande föreningar, ss. Svenska
nationalföreningen mot tuberkulos, Föreningen Floda
kolonier m. fl. Inkomsten användes till
understöd av dessa föreningars
verksamhet.
Välinge. Socken i Malmöhus län
(Lug-gude härad). 1 598 inv. (1932).
Välkomma. En rikt utsirad pokal av
ädel metall, som fordom ägdes av varje
skråförening och begagnades inom denna
vid festliga tillfällen.
Vällinge. Se Vellinge!
Välluv. Socken i Malmöhus län
(Lug-gude härad). 801 inv. (1932).
Välsk. Bet. egentl. »walesisk», d. v. s.
fr. Wales, senare fransk, italiensk,
romansk.
Vämmö. Till Blekinge hörande ö i
Östersjön mellan Karlskrona och fastlandet. På
V. finnas fästningsverk, som höra till
Karlskrona fästningsanläggning.
Vänderot. Sv. namn på Valeria’na-a.rter.
Vändkretsar. Parallellcirklar på jorden
el. himmelsfären, ung. 23^° från
ekvatorn. Vid v. står solen, när den står som
högst på himlen, i zenit. Detta inträffar
för norra v. vid sommarsolståndet, för
södra v. vid vintersolståndet. För platser
utanför v. uppnår solen vid ingen tid på
året zenit, för platser mellan v.
överskri-des zenit, så att solen vissa årstider
befinner sig n., vissa årstider s. därom. Den
norra v. kallas Kräftans, den södra
Stenbockens vändkrets, emedan solen
nätt och jämnt når el. rättare sagt förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
