Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värnpliktsmönstring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7029
Väse—Västergyllen.
7030
kokobyggnad, uppfördes på 1760-talet. 2.
Socken i Malmöhus län (Luggude härad).
3 130 inv. (1932). 3. Station och villastad
vid S. J. (Stockholm—Uppsala).
Väse. 1. Härad i Värmlands län. 2.
Socken i V. 1. 3 562 inv. (1932).
Väsman. Se Vessman!
Västanfors. 1. Socken i Västmanlands
län (Gamla Norbergs bergslag). 7 154 inv.
(1932). 2. Municipalsamhälle i V. 1. 1 542
inv. (1932).
Väst-Australien. Stat inom Australiska
statsförbundet med 2 528 000 kvkm mer än
5 ggr så stor som Sverige. 421 000 inv.
(1931), varav 23 000 av australisk ras.
Huvudstad Perth.
Västbo. Härad i Jönköpings län.
VÄSTERBOTTENS
LANDSKAPSVAPEN.
Fältet blått, renen
silver, stjärnorna
guld.
Västerbergslags tingslag. Tingslag i
Kopparbergs län.
Västerbitterna. Kommun i Skaraborgs
län (Laske härad). 402 inv. (1932).
Västerbotten. Landskap i övre
Norrland, med en landareal av 15 099 kvkm.
Kusten vid Bottniska viken är jämn, i
mitten av V. men mera utvecklad längst
i s. och längst i n. Topografiskt inrymmer
V. följande zoner: kustområdet samt
havs-och flodavlagringarnas bälte, till stor del
slätt; innanlandets
platåland,
genomskuret av fyra
större floddalar, av
vilka Umeälvens är
den på vattenfall
rikaste.
Berggrunden utgöres
huvudsakligen av gnejs
och granit. Vid
Boliden inom det s. k.
Skelleftefältet (se [-Skelleftefäl-t-]
{+Skelleftefäl-
t+} e t och
Bolidens Gruv a.
b.!) uppträder en guldförande
arsenik-kis, som givit upphov till stora
anläggningar för utvinning av guld m. m. Skog
upptager över 3/< av V:s yta. Rikast på skog
är s. V. Torvmarker upptaga betydande
ojnråden, huvudsakligen inom
moränregio
nerna i v. Den odlade jorden utgör en
ringa del av ytan och är att finna
huvudsakligen i kustlandets lerområden och i
dalområdenas älvsediment under den
marina gränsen. De viktigaste näringarna äro
jordbruk, boskapsskötsel me mejerirörelse
(Västerbottensost), skogsbruk med
träindustri och bergsbruk. Samfärdseln
förmedlas av järnvägar, landsvägar med
om-nibus- och postdiligenser samt gm båttrafik
utmed kusten. Städer: U m e å och
Skellefteå. V. ingår i Västerbottens län. •—
En ordnad sv. kolonisation av V. ägde rum
redan på 1300-talet, och fr. 1441 kan V.
betraktas som självständigt landskap. Av
många geografer (dock ej officiellt) räknas
även Norrbotten till landskapet
Västerbotten. — Västerbottens län, se
d. o.!
Västerbottens Folkblad. Socialdem.
daglig tidning i Umeå, grundad 1917, daglig
sedan 1922.
Västerbottens gruv a. b. Se Bolidens
Gruv a. b.l
Västerbottens-Kuriren. Frisinnad
tidning, utgiven i Umeå sedan 1900, daglig
sedan 1916.
Västerbottens län. V. 1. omfattar
Västerbotten, s. Lappland och två socknar i
n. ö. Ångermanland. Folktäthet: 3,7 inv.
på 1 kvkm. Länet tillhör Luleå stift och
har 32 kommuner, varav 2 städer och 2
köpingar. Till F. K. väljer V. tillsammans
med Norrbottens län 9 riksdagsmän och
till A. K. för egen del 7 riksdagsmän.
205 000 inv. (1932).
Västerbottens regemente.
Infanteriregemente (I. 20), förlagt till Umeå.
Västerdalälvens Kraft a. b. Bolag i
Grängesberg, grundat 1907, aktiekapital
2,4 mill. kr. V. äger Mockfjärds
kraftstation (kapacitet 20 000 hkr).
Västerfärnebo. Socken i Västmanlands
län (Vagnsbro härad). 3 914 inv. (1932).
Västergarn. Socken i Gotlands län
(Gotlands s. härad). 284 inv. (1932).
Västergyllen. Poetisk benämning på
Västergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
