Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västergötland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70.31
Västergötland—Västermo.
7032
Västergötland. Landskap i Götaland,
omfattande Skaraborgs län, större delen
av Älvsborgs län och en mindre del av
Göteborgs och Bohus län, med en samlad
landareal av 16 581 kvkm. V. tillhör
övervägande inlandet men når ut till havet
med en kort kuststräcka n. och s. om Göta
älvs mynning. Insjökusterna ha betydande
längd; Vänerns är sönderbruten och rik
på vikar och öar, Vätterns mera
jämnskuren och brant, ö. V. är ett högland med
höjder upp till omkr. 350 m. ö. h. Mot
v. och n. v. utbreda sig slätter nästan
överallt. Typiska för V. äro de flata s. k.
Västgötabergen (Kinnekulle, Billingen,
Mösseberg m. fl.),
vilka uppbyggts av
sedimentära
bergarter. V. är rikt på
sjöar. Störst äro
Skagern, Unden och
Viken i n. samt
Mjörn och Äsunden
i s. De största
vattendragen äro
Göta älv, Viskan och
Ätran samt Tidan
och Lidan.
Berggrunden utgöres av
gnejs och granit; i
Kinnekulle och
öv
riga Västgötaberg överlagras urberget
dock av sandsten, alunskiffer, kalksten
och lerskiffer, täckta av diabas el. trapp.
De lösa jordlagren bestå av morängrus,
sand och leror, de senare ofta
märgelhalti-ga och bördiga. Skogsmarken utgör 50—
60 % och den odlade jorden omkr. 30 %
av hela ytan. De förnämsta näringarna
äro jordbruk med boskapsskötsel och
mejerirörelse samt industri och bergsbruk
(kalkberedning). Kraftproduktionen vid
Trollhättan och Lilla Edet är synnerligen
betydande. Samfärdseln förmedlas av
landsvägar, kanaler och järnvägar.
Städer : Göteborg, Mölndal,
Vänersborg, Trollhättan, Alingsås,
Borås, Ulricehamn, Mariestad,
Lidköping, Skara, Skövde, Hjo,
Tidaholm och Falköping. — V.,
som sannolikt är det egentliga Sveriges
VÄSTERGÖTLANDS
LANDSKAPSVAPEN.
Övre fältet svart,
nedre guld, lejonets
övre hälft gyllene,
den nedre svart,
stjärnorna silver.
älsta bygd, var redan under stenåldern
tätt befolkat. Från V. ha ej blott
Dalsland, Värmland och Östergötland utan
troligen även uppsvenska bygder, bl. a.
Uppland koloniserats. Samma konung som
det övriga Sverige synes V. ha haft
åtminstone fr. 800-talet. Kristendomen
infördes på 1000-talet. V. var kristendomens
första säkra erövring i Sverige.
Västergötland—Göteborgs järnvägar (V.
G. J.) el. V ä s t g ö t a b a n a n. Namn på
följande smalspåriga (0,891 m)
järnvägslinjer: 1) huvudlinjen Göteborg—
Skar a—M a r i e s t a d—G å r d s j ö
(222 km), 2) Håk an torp—T u m 1
e-b e r g (12 km) med bispår
Gössäter—Vänern, 3) T o r v e d—Gu 11 sp å n g (20
km), öppnade för trafik 1899—1916.
Västergötlands förenade kalkindustrier,
a. b. Bolag i Falköping, grundat 1918.
aktiekapital 1,58 mill. kr. V. äger kalkbrott
vid Berga, Rössberga, Valtorp, Ulunda,
Värnhem, Haggården, Börjesgården,
Kin-namalma, Kavlås, Smedsgården, Ekedalen,
Udda gården och Falköping, alla i
Skaraborgs län. Tillverkningsvärde 0,6 mill. kr.
årligen. — V. tillhör Sydsvenska bankens
intressesfär.
Västerhaninge. Socken i Stockholms län
(Sotholms härad). 2 826 inv. (1932).
Västerhejde. Socken i Gotlands län
(Gotlands s. härad). 622 inv. (1932).
Västerlanda. Socken i Göteborgs och
Bohus län (Inlands Torpe härad). 1 954 inv.
(1932).
Västerlandet el. o c c i d e n t e n.
Sammanfattande benämning på länder med
europ. kultur (alltså främst Europa och
Amerika), i mots. till österlandet el.
orienten.
Västerljung. Socken i Södermanlands
län (Hölebo härad). 1 114 inv. (1932).
Västerlösa. Socken i Östergötlands län
(Vifolka härad). 958 inv. (1932).
Västerlövsta. Socken i Västmanlands län
(Simtuna härad). 3 777 inv. (1932).
Västermo. Socken i Södermanlands län
(Västerrekarne härad). 1 525 inv. (1932).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
