Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västra Vemmerlöv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7045
Vätesvavla—Växel.
7046
Vätesvavla. Detsamma som
svavelväte. Se Svavel!
Vätgas. Detsamma som väte. — V ä
t-gaselektrod, en elektrod av (vanl.)
platina, överdragen med platinasvamp och
kringspolad av en ström av vätgas. V. har
stor användn. vid bestämning av
vätejonkoncentrationer.
Vätskebroms. Se Hydraulisk!
Vätskeströmbrytare. Se W e h n e 11,
I n d u k t o r!
Vättak. Socken i Skaraborgs län
(Var-tofta härad). 233 inv. (1932).
Vättar (isl. vættr = »väsen»). I nord,
folktro ett slags övernaturliga väsen,
vilka alltid voro knutna till en viss plats
såsom dess skyddsandar, làndvättar i
skogar, kullar och forsar, bergvättar
i bergen m. fl. Såväl goda som onda v.
omtalas.
Vätteljus. Annat namn för b e 1 e m n
i-t e r.
Vättern. Bet. troligen Vattnet, sjön.
Sveriges näst största sjö, med 1 899 kvkm
Europas till ytinnehållet fjärde insjö,
belägen 88 m. ö. h. inom landskapen
Västergötland, Närke, Östergötland och Småland.
V. är 128 km lång; den största bredden
är 31 km. Djupet växlar; det största
djupet, 120 m, är lodat ung. mitt emellan
Visingsö och Jönköping. V. är ingalunda
Sveriges djupaste sjö; t. o. m. Siljan har
ett ngt större maximidjup, och Hornavan
är nästan dubbelt så djup som V.
Tillflödena äro i allm. obetydliga; mest bekant
är Huskvarnaån i s. ö. V: s vatten är
troligen till största delen källvatten. V: s
utlopp är Motala ström. I s. har V. hela,
obrutna former, under det att stränderna i
n. äro splittrade, oregelbundna och fyllda
av småöar. Den enda större ön, Visingsö,
ligger i s. V. Vid V:s stränder ligga 7
städer, och då några av dessa äro
industristäder, är sjöfarten på V. ganska livlig.
Genom Göta kanal står V. i för mindre
fartyg användbar förbindelse med Vänern
och Östersjön. Ett förslag om reglering av
V:s vattenstånd framlades 1922.
Vätteros. Sv. namn på Lathræ’a
squama’-ria.
Vättle. Härad i Älvsborgs län.
Vättlösa. Socken i Skaraborgs län
(Kin-ne härad). 719 inv. (1932).
Väte. 1. Till Uppland (Stockholms län)
hörande ö n. om Norrtäljeviken, med en
yta av omkr. 35 kvkm. Fr. fastlandet
skiljes V. genom det smala V ä t ö su n d. 2.
Socken i Stockholms län (Bro och Vätö
skeppslag). 1 387 inv. (1932).
Vävarfåglar (Ploce’idæ). En fam.
tropiska Tättingar, som bygga
egendomliga, hängande, av grässtrån el. dyl.
hop-vävda bon. V. leva ofta i kolonier, varvid
somliga av dem även väva ett gemensamt
tak över bona. De förekomma i Afrika,
In-dién och Australien. En smalnäbbad art
av v., A s t r i 1 d e n, med azurblå färg å
stjärt och buk och grå å ryggen, användes
mycket som burfågel. Den är vanlig i hela
Afrika.
Väversunda. Socken i Östergötlands län
(Dals härad). 439 inv. (1932).
Vävnadsvätska. Se Lymfa!
Växel. En i viss, i lagen angiven form
avfattad skriftlig förbindelse, genom
vilken en person förpliktar sig att under
särskilt ansvar själv el. genom annan erlägga
ett penningbelopp till en i förbindelsen
angiven person. En dragen el. t r a s s
e-r a d v. (t r a 11 a) har formen av en
anvisning, genom vilken utställaren (tr
assen t e n) anmodar växelbetalaren (t
ras-sa t e n) att utbetala en summa till
växel-tagaren (remittenten). En egen
v. har formen av ett skuldebrev,
varigenom en person (trassenten)
förpliktar sig att själv betala ett belopp till en
annan person (remittenten). Med
hänsyn till v:s syfte skiljer man mellan
varuväxlar, som utgöra likvid för
inköp, och finans- el.
konsumtions-vä x 1 a r, som enbart åsyfta upplåning. —
R e t u’r- el. r e k a’m bioräkning
kallas en över växelfordran utfärdad räkning,
som upptar växelsumman, ränta, provision
och särskilda kostnader. R e k a’m
bioväxel är en över nyssnämnda
återgångs-fordran upprättad ny v. — P r o t e’s t är
den officiella förrättning, genom vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
