Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerhöna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7115
Åkerven—Åland.
7116
Åkerven. Sv. namn på Agro’stis spi’ca
ve’nti.
Åkervinda. Sv. namn på Convo’lvulus
arve’nsis.
Åkervädd. Sv. namn på Scabio’sa
ar-ve’nsis.
Åkerärt. Sv. namn på Pi’sum sati’vum.
Åkerö. Gods i s. v. Södermanlands län
(Bettna socken) med huvudbyggnad fr.
De äro då tunna, genomskinliga, ganska
breda i förhållande till längden och
spetsiga i båda ändar. Längden uppgår till
omkr. 8 cm. Dylika larver ha bl. a.
funnits i Medelhavet och vid Irland och
beskrivits som en särskild fiskart
(»Lepto-ce’phalos breviro’stris»). Larverna bli
småningom smalare och något kortare och
anta en ållik form men äro fortfarande
genomskinliga. De kallas då glasålar.
På detta stadium nå de kusterna och börja
vandra uppför floderna. Till våra älvar
hinna de dock först sedan de blivit
betydligt större och ej längre äro
genomskinliga. De äro då också flera år gamla.
Endast honorna vandra uppför floderna,
hannarna stanna i havet och gå i Östersjön ej
n. om Kalmar sund. Frågan om ålens
fortplantning har länge varit en zoologisk
gåta, som löstes först vid 1900-talets början
av dansken Johannes Schmidt.
Ål. Socken i Kopparbergs lan (Leksands
och Gagnefs tingslag). 2 231 inv. (1932).
Åland. Socken i Uppsala län (Hagunda
härad). 392 inv. (1932).
ÅKERÖ. Fotografi.
1750-talet, uppförd av K. G. Tessin efter
ritningar av K. Hårleman. Fr. Å. stamma
de bekanta Å. glasäpplen.
Åklagare. Ämbetsman, som har att åtala
för brott, som falla under allm. åtal.
Allmän å. är: landsfiskal, 1 a n d s f o
g-d e och stadsfiskal. Andra å. äro:
advokatfiska 1,
justitiekans-ler, justitieombudsman,
krigs-fiskal och tullfiska 1.
Ål (Angui’lla vulga’ris). Å. hör till fam.
Ålfiskar och skiljes från havsålen bl. a.
på sin långa underkäk, sina små fjäll samt
på att ryggfenan börjar långt bakom
bröstfenorna. Honan påstås kunna bli ända till
1% m lång. Nästan könsmogna å.
(»blankålar») ha smalare huvud och äro ljusare
på undersidan än de yngre (»gulålar»).
De förra vandra på eftersommaren och
hösten ut i Atlanten, där de leka på djupt
vatten s. och s. v. om Azorerna. Ungarna
(»larverna») föras av havsströmmarna
tillbaka till Europas och n. Afrikas kuster.
ÅLENS olika utvecklingsstadier. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
