Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7117
Äland—Äm.
7118
Äland. Ögrupp i Östersjön, best, av Fasta
Åland och kringliggande öar mellan Ålands
hav och Skiftet. Å., som har en så gott
som oblandad sv. befolkning, utgör
Finlands västligaste landskap och bildar ett
eget län, Ålands län, vilket äger viss,
av N. F. garanterad självstyrelse, avseen-
NÅTö, ÅLAND. Fotografi,
de att förhindra befolkningens
förfinsk-ning. 27 093 inv. (1931). Huvudstad:
Mariehamn.
Ålandsfrågan. Det efter ryska
revolutionerna 1917 och finska inbördeskriget
våren 1918 aktualiserade spörsmålet,
huruvida Åland skulle lyda under Finland el.
Sverige. Genom folkomröstningar 1918 och
1919 uttalade sig den åländska
befolkningen med stor majoritet för anslutning till
Sverige. Sedan underhandlingar med
Finland strandat, hänsköt sv. regeringen Å.
till N. F:s råd, som 1921 förklarade Åland
finskt, ehuru under garantier för lokal
självstyrelse och militär neutralitet.
Ålands hav. Parti av mell. Östersjön,
sträckande sig mellan Åland och öarna
Björkö och Väddö i s. v. Uppland.
Ålands län. Se Åland!
Ålandsrot (Pnula Hele’nium). En till
fam. Compo’sitæ hörande, storväxt,
korg-blomstrig ört, vars uppsvällda rotstockar
tidigare användes i medicinen. Till
samma släkte hör den mindre högväxta I’nula
salici’na (K r i s 1 a).
Ålandsservitutet. Den av Ryssland 1856
gjorda utfästelsen att icke befästa Åland.
Under världskriget uppförde dock
ryssarna befästningar därstädes. Jfr
Nordsjö-och östersjöavtalen!
Ålderdomshem. Se Fattigvård!
Ålderman. Vald ordf, i ett gille el. skrå.
Åldfru (dansk, old, av medellågtysk. olt
— gammal). Husföreståndarinna; dam,
som har överinseende över hushållet på ett
kgl. slott el. större gods.
Ålem. Socken i Kalmar län (Stranda
härad). 5 024 inv. (1932).
Ålfiskar (Muræ’nidæ). En fam. M j u
k-feniga fiskar med långsträckt, rund
el. plattad kropp utan bukfenor och utan
el. med rudimentära fjäll. Hos oss
förekomma endast vanlig Å1 (Angui’lla
vulga’-ris) och H a v s å 1 (C o’n g er). Till samma
släkte som den vanliga ålen hör även den
amer. Angui’lla rostra’ta.
Ålkistan. Kanal mellan Brunnsviken och
Lilla Värtan n. om Stockholm, anlagd
1865, 200 m lång.
Ålkussa el. T å n g 1 a k e (Zoa’rces
vivi’-parus). En art Taggfeniga fiskar
med framtill rund, baktill plattad kropp,
brett huvud och gulbrun färg med mörkare
fläckar och band. Ungarna utvecklas inom
modern, så att å. föder levande ungar. Den
är vanlig vid kusterna bland tången. Å.
ätes ej hos oss.
Ålleberg. Berg i mell. Västergötland, ett
av de s. k. Västgötabergen, som höjer sig
110 m över Falbygdsslätten och 334 m. ö. h.
Ålnate. Sv. namn på Potamoge’ton
per-folia’tus.
Åloppe. By i mell. Uppsala län (Nysätra
socken), bekant för betydande fynd fr.
stenåldern (mitten av 3:dje årtusendet f.
Kr.), vilka givit namn åt den s. k.
Åloppe-kulturen, en fiskar- och jägarkultur.
Ålsten. Villasamhälle inom Stockholms
stads område i Bromma församling.
Ålödla (Amphiu’ma me’ans). En art
Stjärtgroddjur, som förekommer i
s. ö. Nord-Amerika och har förkrympta
extremiteter.
Am. Se Fat!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
