- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / II. Banko-Calas /
549-550

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Banko ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

549

Bankoutskottet—Banque de Bruxelles.

550

mäktiges expedition, tillika ombudsman
vid Riksbankens huvudkontor.

Bankoutskottet. Ett av den sv.
riksdagens ständiga utskott, best, av 16
ledamöter, 8 fr. vardera kammaren. Det
handlägger frågor rörande Riksbankens och
Riksgäldskontorets förvaltning, bereder
ärenden om lagstiftning angående
bankväsen, rikets mynt, pensionsväsendet samt
om pensions- och indragningsstaterna (elfte
huvudtiteln).

Bankrembours. Kredit- och
betalnings-form, som utvecklats särskilt för större
export- och importaffärer. Köper en
importör ett varuparti i utlandet, anmodar
han sin bank att till säljaren utbetala
fakturabeloppet mot villkor att denne till
banken överlämnar vissa avtalade dokument
(faktura, konnossement resp,
fraktsedeldublett, försäkringspolis o. dyl.). Får
säljaren lyfta pengarna omedelbart, talar
man om avistarembours. Får han
endast utställa en växel på t. ex. 3
månader antingen på köparen eller dennes
bank, kallas transaktionen t i d s r e
m-b o u r s. Dokumenten och trattan, som
tillsammans kallas documentary bill,
sändas av banken till köparen, som
ofta får handlingarna långt innan varan
hunnit anlända. Vid tidsrembours
accepteras trattan av köparen eller banken. I
det senare fallet skapas en s. k.
bankac-cept. Har köparen ej genast till banken
inbetalat remboursbeloppet, innebär
rem-boursen en varubelåning från bankens
sida. — Se Acceptkredit, B a n k a
c-cept, Varubelåning!

Bankru’tt (it. ba’nco ro’tto =
sönderbruten bänk, ruinerad bank). 1. Som subst.
betalningsinställelse, konkurs. 2. Som adj.
ruinerad, oförmögen att betala. — Ordet
b. anses härleda sig från det medeltida
bruket att slå sönder bänken 1. bordet för en
växlare, som ej kunde fullgöra sina
skyldigheter. En äldre form pankru’tt tros ha
givit upphov till ordet »pank».

Bankränta. Bet. räntan på pengar, som
insatts i bank. Som bankränta betecknas
oftast den räntesats till vilken ett lands

centralbank diskonterar växlar. Jfr
Diskonto!

Banks [bsenks], J o s e p h, f. 1744, d.
1820. Eng. naturforskare. B. medföljde
Cook på hans första världsomsegling, i
vilken bl. a. svensken Solander på B:s
bekostnad deltog. Hans stora samlingar
finnas nu i British museum i London.

Banksedlar. Skuldförbindelser, som
utfärdats av en sedelutgivande bank (i
Sverige Riksbanken) och i vilka banken
förbinder sig att vid anfordran utbetala visst
belopp i guld (1. silver). B. äro avsedda att
tjänstgöra som allmänna betalningsmedel.

Banks Land [bsenks Isend]. En till Canada
hörande ö i N. Ishavet n. om detta land,
ung. så stor som Island. — Banks sund.
1. Sund mellan Banks Land och
Melville-ön. 2. Sund mellan Tasmanien och
Fur-neaux-öarna i s. Australien. —
Banks-ö a r n a, en ögrupp bland Nya Hebriderna
ö. om Australien.

Banlieue [banljö’] (fransk.). Bet. de
närmaste omgivningarna kring en stad.

Bann (fornt, b an = påbud, förbud,
straff). 1. I de gamla under
folkvandringarna bildade germanska rikena konungens
såväl civila som militära myndighet,
ävensom straff för brott mot konungens
påbud. 2. I kyrklig mening
bannlysning, d. v. s. en kristens uteslutning ur
kyrkan (Matt. 16 kap.). Kat. kyrkan
bibehåller den medeltida kyrkorättens b.: den
större (fullständig uteslutning; dock
sällan använd) och den.mindre (avstängning
från sakramenten och kyrkoämbeten).
Jfr Akt!

Banprofil. Profilritning angivande en
järnvägslinjes och den ursprungliga
markytans höjdförhållanden. B. ritas vanligen
med höjdskalan lika med 20 ggr
längdskalan.

Banque de Bruxelles [bank de bryssä’ll].
Belgiens näst största privatbank, av
betydelse för kväve- och
elektricitetsindu-strierna samt för Kongostatens industri.
Tillgångar 1929: 75,2 miljarder belg.
franc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:44:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/2/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free