Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Banque ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Banque de France—Bapaume.
552
Banque de France [bank de frans].
Frankrikes riksbank, grundad av Napoleon 1800.
Den är sedan 1848 landets enda
sedelutgivande bank. Dess huvudsakliga uppgift är
enligt Napoleons önskan att lämna billig
kredit. Enligt N :s direktiv skall
bankräntan ändras så sällan som möjligt, en
grundsats, som B. alltjämt iakttager.
Bankens ledning utövas av en guvernör, som
utnämnes av franska republikens
president. Guvernör är sedan 1929 M. Moret.
Banken äger näst de amerikanska
sedelbankerna världens största guldkassa, som
den 1 aug. 1931 belöpte sig till 58
miljarder francs (c.-a 8,7 miljarder sv. kr.),
medan Bank of England samtidigt hade en
guldkassa av endast 132 milj, p st. (c:a
2,4 miljarder sv. kr.).
Banque de Paris et des Pays Bas [bank
do pari’ e de pei’ ba]. En av Frankrikes
största banker. Parisbas (så kallas
banken av börsen) har vidsträckta
intressen inom den franska industrien och
framför allt i kolonierna (olje- och
metallbolag, kabelkoncerner), men
kontrollerar även många sydamer, företag och är
det franska kapitalets pionjär på
Balkanhalvön.
Banque Nationale de Crédit (B N C)
[bank nasiåna’ll do kredi’]. Den yngsta
men rörligaste av de franska
storbankerna, grundlagd 1913. Tillgångar 1929
över 6 miljarder francs.
Bansai. Författarnamn för Ester
Blenda Nordström.
Bansektion. En underavdelning av en
banavdelning, som förestås av en b a
n-ingenjör. En b. indelas i
banmästa-reavdelningar, som förestås av b a
n-mästare. Jfr Banavdelning!
Banta (eng. bant). Genomgå en
bantingkur, d. v. s. en avmagringskur. Uttr.
härstammar fr. engelsmannen W. Banting, som
omkr. 1850 utprövade en dietisk
avmagringskur, best, i inskränkning av
näringsämnen med kolhydrater och fetter.
Ba’ntam. Provins på v. Java. — B
anta m h ö n s. en efter Bantam uppkallad
F. G. BANTING.
Fotografi.
ras av dvärghöns. — Bantamvikt, en
av de lättaste viktklasserna i brottning
och boxning. B. omfattar i boxning 50,8—
53,5 kg., i brottning alla vikter upp till
56 kg.
Banting [bae’nn-].
Frederick
Grant, f. 1891.
Kanadensisk
läkare, berömd som
framställare av
insulin, jämte sin
landsman Macleod
Nobelpristagare i
medicin 1923.
Bantlä’r 1. b a
n-d o 1 ä’r (fransk.).
Axelgehäng på uniform, urspr. avsedd för
uppbärande av patronväskan, senare
prydnad.
Bantock [b<e’ntåk], Gr an ville, f.
1868. Eng. tonsättare och förkämpe för en
nationell inhemsk tonkonst.
Ba’ntu (sulu abantu = män). Ett
gemensamt namn på de flesta av de infödda
negerstammar, som bebo Afrika s. om 5°
n. br., till skillnad fr. den n. gruppen,
sudannegrerna 1. de egentliga negrerna.
Undantag bilda hottentotter, buskmän och
dvärgfolk. B.-folken utgöra en etnologisk
enhet och tala med varandra
närbesläktade språk. Rasförhållandena äro ej
klarlagda. Deras antal anses vara omkr. 50
mill.
Banville [banviTl], Théodore
Faul-1 i n de, f. 1823, d. 1891. Fransk skald. Bl.
B:s arbeten märkas, förutom hans
formellt glänsande diktsamlingar, även
romaner, skådespel och kritiker.
Banya’n. Se F i c u s!
Banza’i (kin. ban = tiotusen och sai =
år). Ett jap. krigsrop ung. motsvarande
hurra.
Baobab. Se Adansonia!
Bapaume [bapå’m]. Stad i n. Frankrike
(dep. Pas-de-Calais), i vars omnejd hårda
strider ägde rum under världskriget,
varvid staden lades i ruiner. 3 000 inv. (1922)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
