Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Belgien.
620
Allm. geografisk och
geologisk byggnad. Landet sluttar fr.
höglandet i s. ö. mot havet och kan indelas i
tre områden. 1) Höglandet i s. ö. som i
n. v. begränsas av floderna Meuse och
Sambre och som helt fylles av Ardennerna,
vilka här nå sin högsta höjd (670 m. ö. h.).
B:s stora kolfält ligga vid själva randen av
höglandet i n.; det är en 150 km. lång och
endast 6—11 km. bred landsträcka med
Charleroi och Liége som centra. Även
järn och zink finnas rikligt. Här ligga
B:s förnämsta industriområden. 2) Det
kuperade området mellan Meuse och
Sambre samt Schelde (50—200 m. ö. h.).
Det består av tertiära avlagringar, sand
och lera. 3) Slättlandet mellan Schelde och
havet (2 m. u. h.—50 m. ö. h.). Det består
av kvartära avlagringar. Landets
viktigaste floder äro Schelde, som är
segelbar fr. Tournai till mynningen och
Meuse med sin största biflod Sambre,
vilken genomflyter höglandet.
Klimatet är övervägande havsklimat
men övergår i ett mera utpräglat
fast-landsklimat, ju längre man kommer mot
s. ö.
Befolkningen utgöres av två
huvudgrupper: flamländare (germaner) i n.,
som tala ett germanskt språk, flamländskan,
samt valloner (fransmän) i s., som tala
franska. Vardera utgöra omkr. hälften av
hela befolkningen med någon övervikt för
flamländarna. B. är näst Sachsen
Europas tätast befolkade land (250 inv. på 1
kvkm). 8 100 000 inv. (1929).
Näringar. B :s huvudnäring är
industri (46 V2 °/o av befolkningen).
Bergsbruket är synnerligen högt utvecklat, och
dess viktigaste alster är stenkol (omkr.
27 mill. ton år 1930). Därnäst komma
järn och stål (omkr. 8 mill. ton år
1930). Ett framstående rum intager
tillverkning av maskiner, vapen, silke-,
ylle-och bomullsvaror, glas, papper, läder,
spetsar och mattor. Jordbruket och
boskapsskötseln (hästar) äro högt utvecklade.
Jordbrukets alster uppgingo år 1929 till omkr.
10 mill. ton (främst foder- och sockerbetor
samt potatis). Trädgårdsskötseln står
myc
ket högt. Vid slutet av 1929 funnos 250 000
hästar, 1 750 000 nötkreatur och 1 250 000
svin. Fr. Sverige införde B. år 1929 varor
(mest pappersmassa, zinkmalm och
trävaror) för omkr. 57 mill. kronor, och till
Sverige utförde B. s. å. varor (mest stenkol och
textilvaror) för omkr. 33 mill. kr.
Myntenheten är 1 franc = 100 centimes. För
större transaktioner användes myntenheten
belga (5 franc), stabiliserad till 1 pund
sterling = 35 belga.
Samfärdseln ombesörjes av ett
rikt förgrenat nät av järnvägar och
kanaler, detta även inom industriområdet i
sydöst. Järnvägsnätet är ett av de tätaste
i Europa och utgjorde år 1928 sammanlagt
11 000 km, mest statsbanor.
Religionen är övervägande
rom.-kat. (omkr. 28 000 protestanter och 13 000
judar).
Statsskick och politisk
indelning. B. är enl. författningen av
1831 en inskränkt, ärftlig monarki. Den
verkställande makten utövas av konungen,
den lagstiftande av konungen jämte en
riksdag, best, av 2 kamrar: senaten, vars
medlemsantal växlar efter statistiska
förhållanden, och som väljes för 4 år dels
indirekt av provinsråden, dels direkt medels
allmän rösträtt för män, samt
representanternas hus, vars 186 medl. väljas för 4 år
medels allmän rösträtt för män och direkta
val. Även vissa kategorier av kvinnor, t.
ex. soldatänkor, ha rösträtt. B. indelas i 9
provinser. — Huvudstad: Bruxelles
(B r u s s e 1). B. har dessutom tre andra
städer med över 100 000 inv. (Antwerpen,
Liége, Gent).
Kolonier. I Afrika äger Belgien
kolonien Belgiska Kongo. Se Kongo!
Historisk översikt. B. hör till
Europas yngsta stater. Det nämnes första
gången i historien omkr. år 50 f. Kr. under
Caesars krig i Gallien och erövrades av
romarna. På 400-talet införlivades B. med det
frankiska riket och utgjorde under
medeltiden flera så gott som självständiga
småstater med rika och mäktiga städer. Senare
kom det under hertigarna av Burgund och
i slutet av 1400-talet genom arv under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
