Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibelkritik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Biberg—Bibliografi’.
718
föregående. 3) Gustav V:s Bibel av 1917,
en modern, trogen övers, av grundtexterna.
— Bibeln fanns år 1931 i övers, på omkr.
900 språk. Jfr Bibelkommission!
Biberg, Nils Fredrik, f. 1776, d.
1827. Filosof, professor i prakt, filosofi i
Uppsala. B. hävdade en teistisk åskådning
(Gud såsom en konkret, absolut
personlighet), och i sin etik anslöt han sig i flera
stycken till Schleiermacher. Hans mest
berömde lärjunge var K. J. Boström.
Bibe’sco. Rumänsk adelssläkt. 1. A
n-toine, furst B., f. 1878. Rumänsk
diplomat. B. har varit rumänsk chargé
d’affaires i London och Leningrad, var
minister i Washington 1920—26 och i
Madrid 1927. 2. Elisabeth, furstinna
B., den förres hustru, dotter till lord
Oxford and Asquith. Författarinna,
uppmärksammad för sina novellsamlingar. 3. M a
r-t h e, furstinna B. Författarinna.
Bi’blia pa’uperum (lat.). Bet. de fattigas
bibel. Namn på en fr. 1200-talet härstam-
BTBLTA PAUPERUM. Blockbok fr. 1471.
mande biblisk bilderbok, innehållande
bilder ur Bibeln med korta förklaringar och
bibelspråk. Den har sitt namn efter
pre-dikarmunkarna (»De fattiga i Kristo»),
som gärna använde den. Uttrycket »De
fattigas Bibel» användes även i
vidsträcktare mening om alla religiösa bilder och
bildserier, som för det icke läskunniga
folket under medeltiden utgjorde ett slags
åskådningsundervisning i kyrkans lära.
Litt.: H. Cornell: B. p. (1925).
Bibliofi’1 (grek. bibli’on = bok och fi’los
= vän). Boksamlare, bokvän. Person, som
samlar böcker efter någon viss princip;
med hänsyn till deras innehåll, det tryckeri
från vilket de utgått, den tid varunder de
tryckts o. s. v. Många stora offentliga
bibliotek ha som grundstomme en enskild
b:s boksamling. Litt.: Svend Dahls
Biblio-tekshandbok, utg. av S. E. Bring.
Bibliografi’ (grek. bibli’on = bok och
gra’fein = beskriva). Bet. bokkännedom,
bokbeskrivning. Benämning dels på den
vetenskapsgren, vars uppgift är att
förteckna och beskriva olika länders och
tidsskedens litteratur, dels å särskilda
bokförteckningar omfattande delar härav.
Numera tages ordet vanl. i den senare
bemärkelsen. En b. kan ordnas antingen
systematiskt efter böckernas innehåll 1.
alfabetiskt efter författarenamn, resp,
anonyma uppslagsord 1. slutligen kronologiskt
efter tryckåret; en kombination mellan två
av dessa principer kan också förekomma.
En oerhörd mängd b. ha utkommit sedan
boktryckarkonstens uppfinning. Några av
de viktigaste typerna äro:
Nationalbibliografier, som förteckna de
inom ett visst land 1. under en viss
tidsperiod tryckta böckerna. En sådan är för
Sveriges vidkommande det av Hj.
Linn-ström utgivna Svenskt boklexikon 1830—■
65, som sedan fortsättes av Svensk
bokkatalog, i början omfattande tioårs-,
sedermera femårsperioder. I de flesta länder
utkomma sedan längre 1. kortare tid
motsvarande publikationer;
Universalbibliografier, som icke äro
begränsade till något visst land eller viss tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
