Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Bikonka’v—Bilddyrkan.
734
bonater, t. ex. natriumbikarbonat. B. verka
trots sin sura karaktär som svaga baser
och användas därför att neutralisera syror
och bl. a. som läkemedel mot »magsyra».
Vid upphettning avge de vatten och
koldioxid. Se Bakpulverl
Bikonka’v [lat. bis — två ggr och
co’n-cavus = urholkad). En på bägge sidorna
skålformigt urholkad kropp.
Benämningen användes särskilt ifråga om linser.
Bikonve’x (lat. bis = två ggr och
con-ve’xus = välvd). En på de motsatta
sidorna välvd kropp. Benämningen användes
särskilt ifråga om linser.
Bikroma’t. Salter med den negativa
tvåvärdiga jonen C^O?, använda som
oxida-tionsmedel och för härdning av gelatin
(bikromatgelatin), särskilt för
fotografiska ändamål. Jfr Krom!
Bi’krona. Utväxter av olika form vid
basen av kronbladen eller deras skiva. B.
utgör ofta regnskydd för ståndare och
pistill. För vissa växtfamiljer är
förekomsten av b. karakteristisk. B. är synnerligen
väl utbildad hos påsk- och pingstliljor.
Bikt (tysk. Beichte av fornt, bijehan =
bekänna). Inom kat. kyrkan en
syndabekännelse, avlagd i enrum inför en präst,
biktfader, och en del av botens sakrament.
Inom den prot. kyrkan är b. frivillig. —
Biktfader, den själasörjare, inför
vilken b. avlägges. Varje rättrogen katolik,
även påven själv, har sin biktfader, i regel
församlingsprästen. — Biktstol, ett
slags i kat. kyrkor förekommande hytter
med ett galler, varigenom biktfadern och
den biktande kunna höra men ej se
varandra. Jfr Bot!
Bikupan. Ett slags
välgörenhetsinrättning i Stockholm, nämligen en år 1870
inrättad försäljningslokal, tillhörig det år
1839 av drottn. Desideria stiftade
»Sällskapet till arbetsflitens befrämjande» och
med uppgift att avyttra handarbeten, som
obemedlade kvinnor förfärdigat och
inlämnat. 20 o/o av försäljningssumman
avdrages till B:s omkostnader.
Bikuspi’der (lat. bis = två ggr och
cu’spis = spets). Främsta kindtanden i
varje käkhalva.
Bikvadra’t (lat. bis = två ggr). Bet.
dubbelkvadrat. Fjärde potensen av ett tal,
d. v. s. det tal, som uppkommer, då det
3 ggr multipliceras med sig självt.
Bikvadraten av talet 2 är alltså 2-2-2-2,
d. v. s. 16. Bikvadraten av talet a tecknas
oftast a4.
Bila’ns. Se Balans, Saldo!
Bilatera’1 (lat. bis = två ggr och la’tus
— sida). Bet. tvåsidig, åt två håll,
två-symmetrisk.
Bilba’o. N. Spaniens förnämsta
fabriks-och hamnstad (prov. Biscaya), belägen nära
floden Nervions utlopp i Biscaya-viken
med universitet och utförselhamn för
järnmalm, som brytes i närheten. 152 000 inv.
(1929).
Bilberg. 1. Johan B., f. 1646, d. 1717.
Biskop i Strängnäs, först professor i
matematik, sedan i teologi i Uppsala, en man
av mångsidig lärdom, anhängare av
Carte-sius samt en av grundläggarna av det
vetenskapliga matematikstudiet i Sverige. 2.
Fredrik Otto B., f. 1722, d. 1806. Den
förres sonson, politiker, en av mösspartiets
främste under slutet av frihetstiden,
sedermera en av ledarna av oppositionen mot
Gustav III.
Bilboquet [bilbåkä’] (fransk, bille = kula,
boll och boquet = liten mun). 1. En leksak,
gubbe e. d., ihålig och försedd med en tung
kula i ena ändan, så att den alltid intar
upprätt ställning, hur den än lägges. 2. En
urholkad träskål med skaft, vari en
uppkastad kula 1. boll fångas.
Bildande konst 1. bildkonst.
Benämning på byggnads-, bildhuggar- och
målarkonsten till skillnad fr. musiken och
skaldekonsten, de ljudande konsterna.
Bilddyrkan. Dyrkan av bilder grundar
sig på den primitiva föreställningen, att ett
magiskt föreningsband finnes mellan varje
avbildning av ett levande väsen och detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
