Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Bi’lde Ku’nstler, re’de nicht—Bildt.
736
väsen självt samt att, om man har tillgång
till den förra, man också har förbindelse
med det senare. Med undantag av
Zarathus-tras lära, judendomen och islam, inom
vilka b. är förbjuden, spelar b. en betydande
roll inom de flesta religioner, men för ett
högre religiöst betraktelsesätt är
gudabilden blott en sinnlig framställning av den
osinnliga gudomen. Inom den kristna
kyrkan fördömdes i början b. som hednisk,
och man tillät blott bilder av symbolisk
art (korset, ankaret, palmen o. d.). Under
300-talet smyckades kyrkorna så
småningom med andra bilder, vilka även för den
icke läskunniga allmänheten tjänade som
ett slags åskådningsundervisning i Bibelns
och kyrkans lära, och från 500-talet
började man dyrka dem. I början av
700-talet uppstod en över 100-årig strid för
och mot b., den s. k. bildstriden (726
—842), som slutade med bilddyrkarnas
seger över bildstormarna.
Reformationen medförde en ny bildstorm, som i sin
radikalaste form vände sig mot alla slags
prydnader i kyrkorna, men som
bekämpades av Luther. Mest fientlig mot
bilddyrkan har inom kristenheten den Calvinska
riktn. varit. Inom den kat. kyrkan
råder fortfarande b., inom de prot. kyrkorna
har den aldrig förekommit, men den
lutherska kyrkan tillåter bilder som
konstnärliga prydnader, då däremot den
reformerta kyrkan i det stora hela ställer sig
avvisande även häremot.
Bi’lde Kii’nstler, re’de nicht (tysk.). Bet.
»skapa konstnär, tala ej» (Goethe).
Bildhuggarkonst 1. skulptur,
plastik. Den av de bildande konsterna, som
i ett fast ämne (trä, sten, metall e. d.)
avbildar naturens, framför allt
människokroppens, former i tre dimensioner,
antingen som fristående (bildstoder och
grupper) eller som upphöjningar på en yta
(reliefer).
Bildningsvärme. Det värme som
antingen avgives eller upptages, då en kemisk
förening bildas. Angående b. gäller Hess’
lag, som säger, att b. är detsamma, vare
sig den ifrågavarande föreningen bildas
di
rekt av de i densamma ingående
grundämnena 1. med omväg över en 1. flera andra
föreningar. Om b. är positivt, d. v. s.
föreningen bildas under det värme avgives,
kallas föreningen exoterm, i motsatt
fall endoterm.
Bildskrift. Se Skrift!
Bildsten. Inom fornforskningen
benämning å en vanl. av kalksten bestående häll,
som rests till en avlidens minne och är för-
BILDSTEN från ?OO-talet. Ardre, Gotland.
sedd med ornament 1. bildframställningar.
Deras hemland är Gotland (omkr. 200
kända), men de förekomma även i andra delar
av vårt land. B. förskriva sig fr.
folk-vandringstiden.
Bildstormare. Se Bilddyrkan!
Bildt. Sv. adlig ätt fr. 1664,
härstammande fr. Danmark, friherrlig 1864. 1.
DidrikAndersG i 1 1 i s B., f. 1820,
d. 1894. Militär, diplomat och moderat
politiker, friherre 1864, minister i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
