Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindhinna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Bindhinna—Binnikemaskar.
748
luckorna mellan epitelen. Deras
huvuduppgifter äro dels skyddande, stödjande,
såsom ben och broskskelettet och
fettvävnaden, dels näringsförmedlande, i det att
kroppsvätskan, lymfan, genomdränker dem
och blod och lymfkärl utvecklas inom deras
område.
Bindhinna. Den tunna hinna, som hos
ryggradsdjurens öga bekläder insidan av
ögonlocken jämte en del av sen- och
hornhinnan.
Bindväv. Inom människo- och
djurkroppen förekommande stödjevävnad, till
huvudsaklig del best, av intercellular- 1. mel-
FIBRILLÄR BINDVÄV.
GELÉVÄVNAD.
lansubstans av olika slag med sparsamt
förekommande celler. — Gelévävnad
förekommer hos människor och högre djur
huvudsakligen på ett tidigt fosterstadium
och är lösare än andra slag av b. — F
i-b r i 11 ä’r b. består
dels av elastiska,
dels av kollagena
(limgivande) trådar
och förekommer i
läderhuden, senor
o. d. Om b. i större
mängd innehåller
fetthaltiga celler,
kallas den
fettvävnad. Denna
är vanlig i
underhuden.
Binet [binä’], Alfred, f. 1857, d. 1911.
Fransk psykolog, banbrytare inom den
experimentella intelligensforskningen,
uppslagsrik forskare även på andra områden.
Hans arbete Les idées mödernes sur les
enfants (1909) har övers, till svenska i
»Pedagogiska skrifter», 72, 75—76 (1915
—16).
Bi’ngen. Stad i Tyskland i s. v. Hessen
vid floden Rhens krök in mot Rhenska
skifferbergen. På en ö i floden ligger vid
B. det s. k. råttornet (Mäusethurm), där
enl. fabeln biskop Hatto av Mainz uppåts
av råttor till straff för omänsklighet mot
de fattiga. 12 000 inv. (1930).
Binghampton [bi’ngomton]. Fabriksstad
i n. ö. U. S. A. (New York). 77 000 inv.
(1930).
Bingöl-Dag. En utslocknad vulkan i s. v.
Armenien 3 690 m ö. h.
Binh-Dinh. Stad i Franska Indo-Kina,
Annams största stad, med livlig
sidenindustri. Omkr. 75 000 inv.
Binjurar. Två körtlar, som ligga en
vid vardera njurens övre ända. B., som
f. ö. icke ha någonting gemensamt med
njurarna, bestå av två olika skikt, barken
och märgen, med olika byggnad och olika
uppkomst. Barken bildas på fosterstadiet
från kroppshålans vägg, märgen uppstår i
nära anslutning till sympatiska
nervsystemet, antagligen ur detta tillhörande
celler. Hos lägre ryggradsdjur äro dessa båda
delar utbildade som särskilda organ. B.
äro körtlar med inre sekretion; störningar
i denna ge upphov till den s. k. Addisons
sjukdom. Den viktigaste beståndsdelen i
deras sekret torde vara adrenalinet (se
d. o.) Jfr Inre sekretion!
Bi’nka. Se Erigeron!
Binneberg. Socken i Skaraborgs län
(Vadsbo härad). 131 inv. (1930). — B. o c h
Valla tingslag, tingslag i Vadsbo
härad.
Binnikemaskar (äldre nsv. (fr. lågt.)
binnika = band) 1. Bandmaskar
(Cesto’des). En ordning bland
plattmaskarna. B. äro parasiter i tarmen hos olika
ryggradsdjur. Längden växlar från några
få millimeter till c:a 10 m. Kroppen
består av ett mycket litet huvud försett med
sugskålar och ibland även hakar med vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
