Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindhinna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Bino’kel—Binä’r nomenklatu’r.
750
BINNIKEMASK.
hjälp djuret sätter sig fast i tarmväggen,
samt ett antal »leder», vars antal hos
olika arter växlar från några få till några
tusen. Nya leder bildas bakom huvudet;
de äro att börja med små och smala men
tillväxa allteftersom de förskjutas bakåt.
Munöppning och tarmkanal saknas och
födan upptages direkt genom kroppsväggen.
Lederna innehålla
bl. a. könsorganen;
de avskiljas
antingen en och en eller i
kedjor och föras ut
ur kroppen med
ex-krementen. Genom
att leden brister
frigöras äggen och
kläckas antingen i
vatten eller i
magen hos något
annat djur. Även i
förra fallet måste
emellertid larven
för att kunna
utvecklas vidare,
förtäras av något
annat djur, en s. k.
mellanvärd, där
parasiten genomlöper
en del av sin utveckling. Ungefär
ett dussin arter parasitera hos
människan men endast fyra äro av betydelse
i Europa. Den i Sverige vanligaste är
Breda b. (Botrioce’phalus la’tus). Dess
ägg kläckas i vatten men för att fullborda
sin utveckling måste larverna passera två
mellanvärdar. Den första är ett litet
kräftdjur (Cy’clops), den andra en del
fiskar. Här borra sig larverna genom
tarmväggen och slå sig ned i muskulaturen.
Förtäres sådan fisk av människan kommer
larven in i tarmkanalen, där den utvecklas
till en ny binnikemask. Två andra arter
tillhöra släktet Tonnia och överföras den
ena genom svinkött, den andra genom
nötkött, som förtäres rått eller otillräckligt
stekt. Larverna slå sig ned i musklerna
eller vissa inre organ hos nämnda djur och
utvecklas där till en blåsformig s. k.
d y n t. T. echinoco’ccus är en helt liten art
med endast ett fåtal leder. Som b. lever den
hos hunden men dynten kan däremot
utvecklas hos människor. Den når kolossala
dimensioner — ända till ett barnhuvuds
storlek — och slår sig vanligen ned i
levern. Den är ytterst farlig och leder ofta
till döden. För att avlägsna den är
operation nödvändig. — Hos husdjuren
förekomma åtskilliga andra b.; bl. a. orsakar
dynten av T. coenu’rus, som lever i hjärnan
hos får, den s. k. kringsjukan hos dessa
djur.
Bino’kel (fransk binocle av lat.. bi’ni —
dubbel och o’culus = öga). Mindre vanligt
ord för pincenez.
Binokulä’r (lat. bi’ni = dubbel och
o’cu-lus = öga). Bet. avsedd för två ögon, t.
ex. en teaterkikare. — Binokulärt
seende innebär, att man ser med båda
ögonen samtidigt, vilket har stor betydelse
för vår rumsuppfattning, då vi med blött
endera ögat ha svårt att uppfatta
föremålens avstånd; detta sker huvudsakligen
genom en omedveten jämförelse av de båda
något olika bilderna fr. de bägge ögonen.
Bino’m. Inom aritmetiken och algebran
en summa 1. skillnad mellan två tal t. ex.
a-|-b, x—y etc.
Binomia’lteoremet 1. b i n o m i a 1 f o
r-m e 1 n. En av N e w t o n uppställd sats för
utveckling av ett binom (a-J-b) i en
godtycklig potens n som en summa av termer
innehållande potenser av a och b. Om n är
ett helt tal gäller enl. b.:
(a+b)n=a-+ ya–’b+^5=l)a—b’+
■■ + +b"
Bintang-öarna. Detsamma som R i o u
w-arkipelagen.
Binue. Se B e n u e!
Binä’r nomenklatu’r (lat. bina’rius =
tvåfaldig och nomenclatu’ra =
namnförteckning). Det numera brukliga
namngiv-ningssättet för växter och djur. Varje art
har två namn, ett släkt- och ett artnamn,
av vilka släktnamnet sättes först. Ex.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
