Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Birger—Birgittas hus.
756
hus, förliktes sedan med bröderna, varefter
riket delades. År 1317 tog han hämnd på
bröderna genom att fängsla dem
(»Nyköpings gästabud»). Sedan hertigarna
omkommit i fängelset, utbröt en folkresning
mot B., som 1318 flydde till Danmark, där
han dog 1321.
Birger, Hugo, f. 1854, d. 1887. Sv.
målare tillhörande den krets sv. konstnärer,
som omkr. 1880 starkt påverkades av det
franska friluftsmåleriet. Dukar av B.
finnas i Göteborgs museum samt i
Nationalmuseum i Stockholm.
Birgitta, Den heliga, f. troligen
1303, d. 1373. Medeltidens ryktbaraste
svenska kvinna, mystiker och
författarinna. B. föddes på Finstads gård i Uppland
av föräldrar tillhörande landets förnämsta
stormansätter, fick en vårdad uppfostran
och visade redan som barn en nedärvd
svärmisk-mystisk religiositet. Gift vid 14
års ålder med lagmannen i Östergötland
Ulv Gudmarsson, i vilket äktenskap föddes
4 söner och 4 döttrar, ägnade hon sig åt
såväl hem- som hovliv, kom i beröring
med tidens apokalyptiska litt., tog intryck
S:TA BIRGITTA. Träsnitt från 1500-talet.
26 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
av de politiska stridigheterna och anslöt
sig till stormännens opposition mot kon.
Magnus Eriksson. Under en tillsammans
med maken företagen pilgrimsfärd till
Spanien 1341—43 kom hon i beröring med
tidens stora frågor och händelser: kampen
mellan påve- och statsmakt,
hundraårskriget mellan Frankrike och England och
påvarnas »babyloniska fångenskap» i
Avignon. Sedan hon efter hemkomsten blivit
änka 1344, följde en tid av självplågeri
med åtföljande syner och uppenbarelser,
vilka hon upptecknade 1. dikterade för sin
biktfader, som översatte dem till latin.
1349 reste B. till Rom, där hon bosatte
sig (se Birgittas hus!) för att kunna
personligen inverka på världshändelsernas
gång. År 1370 återvände påven Urban V
till Rom och stadfäste s. å. B:s
ordens-stiftelse (se Birgittinordenl).
Återkommen fr. en vallfärd till Palestina 1372
avled B. i Rom 1373. Hennes stoft fördes
1374 till Vadstena-klostret, och hon blev
förklarad för helgon 1391. — De
märkligaste av B: s skrifter äro hennes
Revelatio’-nes (Uppenbarelser) i 7 böcker,
tillsammans med hennes övriga skrifter för första
gången utg. i Lubeck 1492 och sedan helt
1. delvis övers, till de flesta europ. språk.
— Litt.: R. Steffen: Den hel. Birgittas
uppenbarelser i urval och översättning
(1909). K. B. Westman: Birgittastudier
(1911). A. Lindblom: Den heliga
Birgitta (1918). Emilia Fogelklou: Birgitta
(1911). I. Collijn: Birgittinska gestalter
(1929). — Jfr Vadstena kloster!
Birgittas hus. En byggnad vid nuv.
Piazza Farnese i Rom, som Birgitta ägde
och bebodde under senare delen av sitt liv.
Det övergick 1383 i Vadstenaklostrets ägo
och blev under namn av »S:a Birgittas
svenska hospital» ett slags hotell för
resande svenskar i Rom. Efter
reformationen gick det ur svensk ägo men
överlämnades 1673 åt drottning Kristina av
Sverige. Efter Kristinas död genomgick det
skiftande öden och tjänade olika ändamål.
År 1931 återbördades emellertid B. h. till
Birgittinerorden. En del av huset skall som
fordom upplåtas som gästkammare för re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
