Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Birgitta-stiftelsen—Birkebeinar.
758
BIRGITTAS HUS i Rom. Fotografi,
sande nordbor. Litt.: C. Bildt: Svenska
minnen och märken i Rom (1902).
Birgitta-stiftelsen. Ett 1920 bildat
sällskap med syfte »att söka bevara det rika
kulturarv, som Sverige äger i den heliga
Birgittas liv och gärning», bl. a. genom
ett värdigt bruk av klosterbyggnaderna i
Vadstena samt genom att bevara och
vårda litterära och konstnärliga alster, som
stå i samband med Birgittas liv och verk.
Birgittin-orden 1. S: t Salvatorso
r-d e n (lat. O’rdo sa’ncti Augusti/ni sa’ncti
Salvato’ris nuncupa’tus). En klosterorden,
stiftad av den heliga Birgitta och stadfäst
av påven Urban V år 1370, best, av
munkar och nunnor boende åtskilda i
sam-kloster. Dess huvudkloster var Vadstena.
Under 1400-talet grundades ett 30-tal
bir-gittinkloster i olika länder i Europa, de
flesta numera försvunna; dock finnas f. n.
dylika kloster i Tyskland (Bayern),
Holland, Spanien och Mexico. Det nyaste
bir-gittin-klostret grundades 1911 i Rom med
en svensk abbedissa, Maria Elisabeth
Hedenblad, och ett 20-tal nunnor, de flesta av
eng. börd. Den rom. Birgittinorden
återförvärvade år 1931 Birgittas hus. Litt.:
se Birgitta! Jfr Vadstena
kloster!
Birgittin-ritualen (lat. Ca’ntus soro’rum
= systrarnas sång). Ritualen för den
dagliga gudstjänsten i Vadstenaklostret och
övriga birgittin-kloster. Den är förf, av
magister Petrus fr. Skänninge.
Birk (fda.). Bet. rättsområde. Under
Nordens vikinga- och medeltid ett
rätts-skipningsområde, isynnerhet en stad, med
egna lagar (b j är köar ätt).
Birka. Sveriges älsta kända handelsstad
på Björkö i Mälaren, Stockholms älsta
föregångare som handelsstad och den plats,
där Ansgar först predikade kristendomen
i Sverige. Dess ytinnehåll var omkr. 12
hektar, och den ägde bestånd fr. omkr.
800 till 1000-talets början. Av staden
finnes så gott som intet i behåll; däremot
äro över 2 000 gravar bevarade. Litt.: B.
Schnittger och H. Rydh: Där fädrens
kummel stå I (1922, 1928), II (1928). A. Schuck:
Studier rörande det svenska
stadsväsendets uppkomst och älsta utveckling (1926).
Birka folkhögskola. Jämtlands läns
folkhögskola, grundad 1901 och belägen vid
jst. Täng å statsbanelinjen Östersund—
Storlien.
Birkagården. En stiftelse, uppkallad
efter den s. k. Birkastaden, en stadsdel i
Stockholm, grundad 1912 på initiativ av dr
Nat. Beskow och fröken Ebba Pauli och
inrymmande olika grenar av social
verksamhet efter eng. och nordamer. mönster.
B. omfattar barnkrubba, kindergarten,
skolbarnshem, lek- och arbetsstuga,
söndagsskola, biblioteksverksamhet,
statsunderstödd folkhögskola m. m., vilken senare
underhålles av B. och Arbetarnas
bildningsförbunds Stockholmsavdelning.
Verksamheten möjliggöres i övrigt genom
privata understöd och anslag fr. stat och
kommun. Av de till ett hundratal uppgående
medarbetarna och lärarna äro de flesta
oavlönade. B. vill verka för personlig och
social kristendom i evangeliets anda.
Birkarlar (fda. birk = rättsområde).
Fsv. benämning på köpmän med rätt till
handel med lapparna. B. hade
företrädesrätt till lappmarkshandeln ända fram till
början av 1600-talet.
BPrkas. Sv. folkhögskola på Nuckö i
Estland, inrättad 1920.
Birkebeinar (fno.). Bet. »björkbeningar».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
