Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnvaktaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Blackwood River—Blad.
790
och mynning i Atlanten. Längd: omkr.
160 km.
Blackwood River [bl8e’ckuudd ri’vv9].
Flod i s. v. Australien med mynning i
Indiska havet. Längd: omkr. 250 km.
Blad. Växtdelar med begränsad tillväxt,
utgående från stammens sidor. B. förekom-
Jämn- Lansett-
breit likt b.
blad.
Avlångt Ovalt
b. ’ b.
Sköldlikt
b.
ma hos fanerogamer, ormbunkar och
mossor (med undantag för en del levermossor);
i motsats till stammen, varifrån de utgå,
äro de i regel utbredda, skivlika. Hos
mossorna äro alla blad ungefär lika; hos övriga
växter skiljer man mellan hjärtblad,
lågblad, mellanblad (1. örtblad) och högblad.
Hjärtbladen äro groddplantans första blad,
vanl. utbildade redan hos växtämnet i
fröet; deras antal är ett eller två (hos
gym-nospermerna dock fler, ända till femton).
Lågbladen sitta vid skottets bas och på
underjordiska stammar och äro förkrympta,
mellanbladen äro vad som i dagligt tal
kallas för blad, högbladen sitta
upptill på skottet vid blommor och
blomställningar. De ha vanligen en annan färg än
grön och betecknas allt efter utseende och
placering med olika namn: skärmfjäll,
holkfjäll, hölster, svepeblad. Härtill komma
ytterligare de blad som sammansätta
blomman (se B 1 o m m a!) Ett mellanblad består
av en övre del, skivan (av mycket växlande
form, (se bild ) samt en nedre del, skaftet.
Skaftets nedersta del (b 1 a d f o t e n) är
ibland utbildad som en stammen
omslutande bladslida. Vid skaftets bas sitta
ofta två eller flera små blad (s t i p 1 e r),
som egentligen äro utvidgningar av
bladfoten. — Bladnerverna äro
kärlsträngar (se detta ord!) med åtföljande
stödjevävnad och tjänstgöra dels som stöd för
bladskivan, dels som förmedlare av
transporten av vatten och näringsämnen.
Bladets funktion är att tjänstgöra som
assimilationsorgan. Utåt
begränsas det av ett enkelt cellskikt (överhud 1.
epidermis), genombruten av
klyvöppningar. Överhudscellernas
ytterväggar äro i regel starkt förtjockade och bilda
skydd mot alltför stark vattenavdunstning
från bladen. Under översidans epidermis
ligger ett lager av långa, tättställda,
cylindriska celler, palissadceller. •—
De äro starkt klorofyllförande och i dem
försiggår (huvudsaki.)
kolsyreassimilatio-nen. Mellan detta skikt och undersidans
överhud ligger det s. k.
svampparen-k y m e t, som består av stora,
oregelbundet formade celler med stora mellanrum;
Elliptiskt
b.
[-Rut-formigt-]
{+Rut-
formigt+} b.
[-Ägg-runt-]
{+Ägg-
runt+} b.
Hjärtlikt
b.
[-Triangel-formigt-]
{+Triangel-
formigt+}
b.
Omvänt
äggruut
b.
Omvänt
hjärtlikt
b.
[-Vigg-likt-]
{+Vigg-
likt+}
b.
[-Tung-likt-]
{+Tung-
likt+} b.
[-Spad-likt-]
{+Spad-
likt+} b.
[-Njur-liat-]
{+Njur-
liat+} b.
Runt b.
Pil likt
b.
Spjutlikt
b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
