Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bladbaggar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Bladbaggar—Bltecksprutten.
792
TVÄRSNITT GENOM
BLAD.
här försiggår
gasutbytet vid andning
och transpiration.
Hos vissa växter
äro bladen starkt
reducerade och
deras funktion har
övertagits av
stammen eller
grenar
na (Jfr Stam och F y 11 o k 1 a d i e r!).
I andra fall äro de omvandlade och fylla
andra funktioner, så t. ex. bladtornarna,
som utgöra skydd mot betande djur, och
bladklängena. (Jfr Kl än ge!) Blåsorna
hos biåsörten och »kannorna» hos
Nepen-thes m. fl. äro också blad, som här blivit
djurfångande organ. (Jfr Utricularia,
Nepenthes, Djurfångande
växter!
Bladbaggar (Chrysome’lidce).
Skalbaggs-familj utbredd i alla världsdelar. B. äro
små 1. medelstora, kroppen är kort, oval
och starkt välvd samt av en bjärt 1.
me-tallglänsande färg. De flesta leva av blad,
och många äro därför stora skadedjur,
isynnerhet larverna.
Bladf otingar (PhyUo’poda). En grupp
lägre kräftdjur. Kroppen är tydligt
seg-menterad, ofta omgiven av ett skal
bestående av två halvor. B. ha minst fyra,
oftast betydligt flere (10—60) par
bladfor-migt flikade simfötter. De flesta äro
mycket små djur, som leva i sött, sällan i
bräckt eller salt vatten.
Bladgrönt. Se Klorofyll!
Bladguld. Mycket tunna (ända till O,oooi
mm) blad av guld (äkta b.), mässing 1.
brons (oäkta b.).
Bladhorningar. Se Lamellicornia!
Bladlöss (AphPdeos). Insektfamilj
tillhörande ordningen Hemi’ptera. B. leva av
växtsafter, i det de sticka hål på cellerna
och suga ur dem. De angripa både blad,
blommor och stjälkar och åstadkomma ofta
s. k. gallbildningar. Exkrementen
bilda ett klibbigt överdrag på växterna;
de äro sockerhaltiga och uppsugas
begärligt av myror. De b., som utkläckas på
vå
ren, äro vinglösa honor, som
partenogene-tiskt (d. v. s. utan befruktning) ge upphov
till flera nya generationer. Först på hösten
uppstår en könsgeneration, vars honor
efter befruktning lägga s. k. vinterägg, ur
vilka på våren de partenogenetiska
honorna utkläckas.
Bladmage. Se Idisslare!
Bladmossor (Mu’sci). Den ena av de två
klasser vari mossorna indelas. B. ha stam
och blad, som äro försedda med mittnerv,
men de sakna rötter; i stället fyllas dessas
funktion av rothårsliknande bildningar, s.
k. rhizoider. Omkring 10 000 arter äro
kända, spridda över hela jordklotet och på alla
slags lokaler. I torvmossarna bilda de
huvudvegetationen; jämte lavarna utgöra de
vegetationens yttersta utposter mot
snögränsen.
Bladskärarmyror. En grupp
svampodlande myror, alla tillhörande Amerikas
fauna. Det största släktet är A’tta.
Arbetarna utskära stora bladstycken, som
hemföras till de ofta kolossalt stora, i marken
nedgrävda bona. Här tuggas bladbitarna
och formas till stora tvättsvampliknande
bollar, som utgöra substratet för
svampodlingen. Varje myrart odlar sin speciella
svamp (en hattsvamp). På grund av
behandlingen utvecklas aldrig mera än
my-celiet, vars hyfer i spetsen svälla upp till
små, runda äggviterika kroppar. Det är
dessa, som äro myrornas föda. När ett nytt
bo anlägges medför drottningen en bit av
den gamla svampodlingen. — B. äro
ganska svåra skadedjur på träd och buskar.
Bladsnärp. Ett hos gräsen på gränsen
mellan bladskivan och slidan
förekommande hinnartat utskott från bladöversidan.
Bladsteklar. Se Växtsteklar!
Bladveck, övre vinkeln mellan ett blad
och den stam, varifrån det utgår.
Bladåker. Socken i Stockholms län
(När-dinghundra härad). 743 inv. (1930).
Blaecksprutten (dansk.). Bet. bläckfisken.
Dansk julskämttidning sedan 1889,
förebild för den sv. »Lutfisken».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
