Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bladbaggar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Blagovje’stjensk—Blancmangé.
794
Blagovje’stjensk. Handels- och
fabriksstad i Ryska Asien (s. ö. Sibirien) vid
Sej as sammanflöde med Amur. 61 000 inv.
(1926).
Blake [blejk]. I. Robert B., f. 1599,
d. 1657. Eng. amiral och en av det
brittiska sjöherraväldets grundläggare. B. var
högste befälhavare över den eng. flottan i
Cromwells krig mot Holland 1652—54,
kämpade mot Barbaresk-staterna i
Medelhavet 1655 och spanjorerna 1657. II.
William B., f. 1757, d. 1827. Eng. skald,
konstnär och andeskådare, som först efter
sin död uppskattats och utövat inflytande
på de eng. s. k. prerafaeliterna och på den
nutida teckningskonsten.
Blakstad, Ragnvald, f. 1866, d. 1929.
Norsk industriman, som inlagt särskilt
stora förtjänster om tillvaratagandet av
kraften i Norges vattendrag; han har
organiserat flera av landets största
kraftverk.
Blamage [-a’sj] 1. b 1 a m (fransk, blåmer
= klandra av grek. blasfe’mein = förtala).
Bet. klander, fläck. — B1 am e’r a sig,
skämma ut sig, göra sig löjlig.
Blanc [blan], Jean Josef Charles
Louis, f. 1811, d. 1882. Fransk socialist,
revolutionens och julimonarkiens
historieskrivare, statssocialismens egentlige
upphovsman. B. medverkade genom sin
agitation i hög grad till februarirevolutionens
utbrott 1848.
Blanca 1. Blanka, Blanehe (bet.
Den vita), d. 1363. Sv. drottning, konung
Magnus Erikssons gemål, dotter till greve
Johan av Namur.
Blanca Peak [blae’nko pik]. Bergstopp i
Klippiga Bergen i v. U. S. A. (Colorado),
4 410 m. ö. h., U. S. A:s näst högsta berg.
Blanch [blansj], Theodor Julius,
f. 1835, d. 1911. Hovkonsthandlare av tysk
börd, grundare av Blanchs kafé i
Stockholm 1868 och Blanchs teater
1879, vilken senare förvandlades till
Blanchs konstsalong 1883, en
utställningslokal, som sedermera blev
bio
grafteater och åter teater 1915 under namn
av Blancheteatern.
AUG. BLANGHE.
Fotografi.
Blanche [blansj],
August, f. 1811,
d. 1868. En av sin
tids mest lästa sv.
förf, av romaner,
noveller och
skådespel, tidningsman,
liberal politiker. B.
är i sina romaner
och noveller
särskilt stockholmslivets skildrare, t.
ex. Hyrkuskens
berättelser, Flickan
i Stadsgården m.
fl. De flesta av hans folkliga skådespel,
främst Ett resande teatersällskap, äro
bearbetningar av utländska förebilder. B.
blev riksdagsman 1859. Litt.: N. Erdmann:
Aug. Blanche och hans samtid (1892). M.
Lamm: Minnesteckning över A. B. (1931).
Blanche’ra (fransk blancher = göra vit).
1. Avlägsna köttrester från hudar med
en därför avsedd blancherkniv. 2.
Avlägsna smuts m. m. från grönsaker genom
hastig kokning.
Blanck, Erik
Anton, f. 1881. [-Litteraturhistoriker,-]
{+Litteraturhistori-
ker,+} professor i
Uppsala sedan 1922,
vars forskningar
särskilt i det sv.
1700-talets och det
begynnande
1800-talets litteraturhistoria utgöra en
betydande insats i
den nord,
litteraturforskningen. Bl.
hans arbeten
märkas : Den nordiska
renässansen i 1700-talets litt. (1911),
Gei-jers götiska diktning (1918), Anna Maria
Lenngren (1922).
Blancmangé [blanmansje’] (fransk, blanc
= vit och mänger = äta). Bet. vit mat. En
A. BLANCK. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
