Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bollnäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Bollnäs—Boltra’ffio.
876
Bollnäs (fsv. Baldances av balder, boll =
duktig, stor). 1. Tingslag i Gävleborgs län
2. Socken i B. 1. 11 634 inv. (1931). 3.
Köping i B. 1 vid Ljusnan med en mängd fa
briker och flera skolor. 1 314 inv. (1931)
Bollspel. B. är i olika former utbrett
över hela jorden och har idkats i alla tider^
och hos alla folk. De vanligast förekom
mande nutida arterna av b. kunna
sammanfattas under tre huvudgrupper: 1) spel
med liten handboll utan slagträ (pärk, boll
stå m. fl.); 2) spel med liten handboll samt
slagträ (långboll, baseboll, golf, hockey,
bandy, kricket, polo, tennis m. fl. samt 3)
spel med stor boll (fotboll, korgboll,
vat-tenpolo, rugby m. fl.).
Bollsta bruk. Sågverk och hyvleri i
Yt-terlännäs socken i Västernorrlands län.
Bolltistel. Se Echinopsl
Bolmen (fsv. boll = duktig, stor). Bet.
Storsjön. Smålands största insjö, belägen
i s. v. delen av landskapet, med en yta av
183 kvkm, 142 m. ö. h. Den avrinner
genom Bolmån till Lagan.
Bolmsö. 1. ö i sjön Bolmen och B.
socken, 42 kvkm, 16 km lång, 3—4 km bred,
mycket rik på fornminnen. 2. Socken i
Jönköpings län (Västbo härad). 928 inv. (1931).
Bolmört. Se Hyoscyamus!
Bologna [bålå’nja]. 1. Provins i n.
Italien. 2. Huvudstad i B. 1, järnvägsknut och
universitetsstad med Europas älsta
universitet (fr. 1100-talet) och flera andra
vetenskapliga anstalter och samlingar. B. har
mycket rika minnen av medeltida
byggnadskultur, bl. a. flera palats och två
lutande torn (Garisenda och Asinelli).
246 000 inv. (1930).
Bologna [bålå’nja, Giovanni da
(urspr. Jean Boulogne), f. 1524, d.
1608. Flamländsk bildhuggare, verksam i
Florens, en av Michelangelos efterföljare.
Bolometer (grek, b ole’ = stråle och
me’tron = mått). Instrument för
uppmätning av små värmestrålningsdifferenser.
B. grundar sig på den ändring i elektriska
ledningsmotståndet, som framkallas i en
metalledare, när dess temperatur ändras.
Om man utsätter en tunn svärtad
platinastrimma för strålningen, kan
motstånds-förändringen uppmätas med tillhjälp av
Wheatstones brygga. Medelst b.
kan i vissa fall konstateras
temperaturskillnader av några få milliondels grader.
Bolor-tag. Se M u s t a g h-a t a!
Bols [båls]. Benämning på genever och
likörer. B. tillverkas utanför Amsterdam i
ett bränneri, som anlades redan 1577 av
holl. Erven Lucas B.
Bolse’na. En kratersjö i mell. Italien,
305 m. ö. h., 146 m djup med en yta av
114 kvkm. B. är nästan cirkelrund och
har ödsliga stränder.
Bolshög. Socken i Kristianstads län
(Järrestads härad). 437 inv. (1931).
Bolsjevi’sm. Beteckning på den
socialistiska riktning, som hävdar, att samhällets
omdaning i socialistisk riktning ej går att
genomföra medelst den parlamentariska
demokratin, utan förutsätter en
proletariatets diktatur, erövrad på revolutionär väg
och oberoende av folkviljans tillfälliga
växlingar. Ordet b. betyder egentligen
majoritetsriktning (av rysk. bo’lsje =
större) och syftar på det förhållandet, att
Le-nin, som sedermera blev b:s store
teoretiker, på ryska socialdemokratiska
partiets kongress i Bryssel 1903 lyckades vinna
majoritet för sina principer gentemot de
mera moderata mensjevikerna
(rysk. me’nsje = mindre). Jfr
Arbetarrörelse, Kommunism!
Bolstad. Socken i Älvsborgs län (Sundals
härad). 1 246 inv. (1931).
Bolton [båltn]. Fabriksstad i n. v.
England (grevsk. Lancashire), med stor
bomulls- och silkesindustri. 182 000 inv. (1929).
Boltra’ffio, Giovanni Antonio, f.
1467, d. 1516. It. målare, lärjunge till
Lio-nardo, av vilkens konst han tagit starka
intryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
