Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bollnäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Boltzius—Bomullsväxt.
878
Boltzius, Fredrik August, f. 1836,
d. 1910. Predikant, ryktbar som s. k.
hel-brägda- och undergörare i Värmland och
Stockholm på 1880-talet.
Boltzmann, L u d w i g, f. 1844, d. 1906.
Österrikisk fysiker, prof, i Graz, Wien,
Munchen och Leipzig. B. har i en rad
grundläggande arbeten inom
elektricitets-läran, termodynamiken och den kinetiska
gasteorien utvecklat den moderna
ato-mistiken.
Bolum. Socken i Skaraborgs län (Valle
härad). 678 inv. (1931).
Bolza’no (tysk. Bozen). Stad i n. Italien
(prov. Venezia Tridentina), före 1919
tillhörig Österrike (Tyrolen), betydande
handels- och turistort. 39 000 inv. (1928), de
flesta tyskar.
Bomans flickor. Skämtsam benämning på
kortleken efter A. Bomans kortfabrik i
Stockholm på 1850-talet.
Bomarsund. Rysk fästning på Åland,
förstörd av en eng.-fransk flotta under
Krimkriget 1854.
Bombaca’cere. Växtfamilj, besläktad med
fam. Malva’ceoE, omfattande huvudsakligen
tropiska träd. Stammarna äro ibland
uppsvällda på mitten och bladen oftast
fingrade. Frukterna äro inuti försedda med
talrika långa hår, som användas till
stoppnings- och förpackningsmaterial (jfr K
a-p o k ) Hit höra bl. a. A p b r ö d s t r
ä-d e t (Adanso’nia) och D ur io (Du’rio
zi-bethi’nus).
Bomba’rd. 1. Ett numera föråldrat
trä-blåsinstrument, föregångare till oboen och
fagotten. 2. En 16 1. 32 fots tungstämma
i orgeln. 3. Ett slags äldre artilleripjäs.
Bomba’st (eng.). Svulstigt uttryckssätt.
— Bomb a’s t i s k, svulstig, högtravande.
Bombay [båmbe’j]. 1. Provins i Britt.
Indien ung. så stor som Norge, belägen i
dess v. del. Till B. höra bl. a. 151 inhemska
stater. B. består i n. huvudsakligen av
öknar och i s. av ett bördigt kust- och
platåland, särskilt lämpat för bomullsodling.
Klimatet är ett utpräglat monsunklimat;
årsmedeltemperaturen i huvudstaden är
+ 26°. 19 348 000 inv. (1921). 2.
Huvudstad i B. 1, näst Calcutta Indiens största
stad, belägen på en ö i Indiska havet, med
universitet och flera fabriker, företrädesvis
för bomullsförädling. B. är medelpunkt för
Indiens handel med Europa och Öst-Afrika.
1 175 000 inv. (1921), varav omkr. 15 000
europeer.
Bo’mbus. Se Humlor!
BombycPdae. Se Spinnare!
Bomolja (tysk. Ba’m = träd). Sämre
slag av olivolja.
Bomull. Se Bomullsväxt!
Bomullsfrökakor. En produkt, som
erhål-les sedan oljan pressats ur bomullsfröna.
B. användas på grund av den mängd fett
och äggvita de innehålla som
kreatursfoder.
Bomullsfröolja 1. kottonolja. En
olja, som pressas ur fröna av bomullsväxten.
Den användes vid fabrikation av tvål och
såpa, inom margarinindustrien o. s. v.
Bomullskrut 1. pyroxyl i’n. Till sin
kem. sammansättn. ett hexanitrat av
cellulosa. Det erhålles, då bomull behandlas
med en blandning av rykande salpetersyra
och koncentrerad svavelsyra. B. förbrinner
vid antändning hastigt men utan explosion.
Antänt med knallkvicksilver, exploderar
det med ytterligt stor våldsamhet. Det är
alltför hastigt exploderande (»brisant») för
att kunna användas i skjutvapen, men vid
behandling med olika lösningsmedel
(gela-tinering) övergår det i en kompakt
gela-tinartad massa, som har samma
sprängkraft men vida mindre brisans.
Gelatine-ringen kan ske med en blandning av eter
och alkohol, då troisdor f-k r u t
(svenska härens nuvarande röksvaga krut)
erhålles, eller ock enl. Alfredv Nobels metod
med nitroglycerin. Se Spränggelatin!
Bomullsträd. Se K a p o k!
Bomullsväxt (Gossy’pium). Ett till fam.
Malva’cece hörande släkte omfattande tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
