Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borchsenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Borchse’nius—Bordläggning.
896
tarktis), den förste som övervintrade på
det antarktiska fastlandet 1899—1900.
Borchse’nius [bårk-], Otto, f. 1844, d.
1925. Dansk förf., professor, skandinavist,
som särskilt verkat för kännedom om sv.
litt. i Danmark.
Borddans. Rörelser hos ett bord, som
uppstå, då flera personer lägga sina
händer i en ring utmed skivans kant och
tillräckligt länge förbliva i denna ställning.
Rörelsen kommer till stånd genom
(ofrivilliga) variationer i händernas tryck mot
bordsskivan; om ett tolkningsalfabet på
förhand fastlägges, kan borddansen
användas för att besvara framställda frågor, i
det rörelsen kommer att rätta sig efter de
deltagande personernas (medvetna och
undermedvetna) förväntningar angående
svarets beskaffenhet. (Jfr
Självsuggestion!) B. har spelat stor roll inom s p
i-ritismen, särsk. kring 1800-talets mitt.
Bordeaux [bårdå’]. Handelsstad i s. v.
Frankrike (dep. Gironde) vid floden
Garon-ne, Frankrikes fjärde hamnstad,
medelpunkt för landets vinhandel, med
universitet och en mängd andra vetenskapliga
anstalter. 256 000 inv. (1926).
Bordeaux [bårdå’], Henry, f. 1870.
Fransk förf., särsk. romaner och noveller,
en förkämpe för traditionen inom familj,
samhälle och religion. Flera av hans
arbeten finnas i sv. övers. Led. av Fr. ak.
Bordeaux-viner [bårdå’-]. Gemensamt
namn på de vinsorter, som frambringas i
franska dep. Gironde och trakten
däromkring och som föras i marknaden över
Bordeaux. Efter odlingsdistrikten indelas
b. i M é d o c [medå’ck], G r a v e s [grav],
P a 1 u s [paly’], T e r r e s-F o r t e s [-[tär-få’rt]-] {+[tär-
få’rt]+} m. m. De finare röda b. bruka indelas
i fem klasser. Till den första räknas de
berömdaste C hå te au- [sjatå’-]
slottsvinerna, såsom C h a t e a u Lafite [lafi’tt],
C hä t e au Latour [latu’r], C h ä t e a u
M a r g a u x [margå’] och C h ä t e a u
Haut Brion [å briå’n]. De vanl. b.
benämnas oftast efter de kommuner, inom
vilkas område de odlas, t. ex. St. Emilion
[sänt emijå’n], St. Julien [-sjyliä’n],
Cantenac [kantena’k], P a u i 11 a c
[påja’k] o. s. v.
Bordeauxvätska [bårdå’—] (av staden
Bordeaux). Lösning av kopparvitriol och
kalk. B. användes att bespruta fruktträd,
vinrankor m. m. som skydd mot mögel- och
svamps j ukdomar.
Bordell (fransk, bordel av borde = litet
hus av bräder). Bet. skökohus. Av
prostituerade kvinnor bebott hus, stående under
polisens uppsikt. Jfr Prostitution!
Borden [bådn], RobertLaird, f. 1854.
Canadensisk konservativ politiker,
statsminister 1911—20, under världskriget den
främste målsmannen för Canadas
deltagande i Englands krig och för allm. värnplikt,
som genomdrevs 1917, Canadas ombud vid
fredsunderhandlingarna 1919 och vid
av-rustningskonferensen i Washington 1921
—22.
Bordet [bårdä’],
J u 1 e s, f. 1870.
Belg. läkare,
professor i Bryssel, som
för sina förtjänster
inom
serumforsknin-gen erhöll
Nobelpriset i medicin 1919.
Led. av Vet. ak.
Bordfritt. Fritt
ombord. Se F o b!
J. BORDET. Fotografi.
Bordlista. Detsamma som
föredragningslista.
Bordläggning. 1. En åtgärd inom en
beslutande församling åsyftande att genom
uppskov bereda de beslutande tillfälle att
sätta sig in i ärendet och därmed vinna
betänketid. B. sker så, att antingen
handlingarna i frågan framläggas till påseende
(läggas på bordet) 1. skickas fr. den ene till
den andre eller också så att avskrifter 1.
avtryck utdelas bland medlemmarna. I
Sveriges riksdag måste b. ske, då
utskottsbetänkande föreligger till behandling, kan
förnyas ännu en gång, varefter frågan mås-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
