Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borchsenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Bordone—Borgasjön.
898
te avgöras. 2. Ett fartygs yttre beklädnad
med bräder 1. plåt.
Bordone [bårdå’ne], Paris P a s c h
a-1 i n u s, f. 1500, d. 1571. Venetiansk
målare, vars mest bekanta verk är den stora
ceremonimålningen Fiskaren överlämnar
St. Marcus’ ring till do gen.
Bordu’na (it. b or do’ne = pilgrimsstav).
1. En täckt orgelstämma. 2. En
medljudan-de basstämma. Jfr Säckpipa!
Bordö. En av Färöarna.
Bore. En poetisk personifikation av
nordanvinden och vintern, en av O. Rudbeck
gjord ombildning av det mytiska namnet
Bur, Odens fader, i anslutning till lat.
bo’reas ( = nordanvinden).
Borell, Karl Gustaf Theodor, f.
1869. Häradshövding (i Stockholms läns
västra domsaga), kommunikationsminister
i Lindmans ministär 1928.
Borelius. 1. Johan Jakob B., f. 1823,
d. 1909. Filosof, professor i teoret. filosofi
i Lund, anhängare av G. W. F. Hegel och
motståndare till K. J. Boström, förf, av
flera filosof, skrifter, bl. a. en lärobok i
logik. 2. JacquesLudvigB., f. 1859, d.
1921. Den förres kusins son, läkare,
professor i kirurgi i Lund, framstående
sjukhusorganisatör. 3. Hilma Johanna
Ulrika B., f. 1869. Den förres syster,
litteraturhistoriker och förf, av ett antal
skrifter i kvinnopolitiska spörsmål. 4. Carl
Olof Gudmund B., f. 1889. Fysiker,
sedan 1922 prof, i fysik vid Tekniska
högskolan i Sthlm.
Boren. Sjö i n. v. Östergötland, 28 kvkm,
73 m. ö. h., största djup 14 m, genomfluten
av Motala ström och Göta kanal.
Borensberg. Municipalsamhälle i
Östergötlands län (Brunneby socken). 455 inv.
(1931).
Borg. Socken i Östergötlands län
(Mem-mings härad). 4 135 inv. (1931).
Borg. I. 1. Per Aron B., f. 1776, d.
1839. Se Blindundervisning! 2.
Elisabeth (Elsa) Dionysia B.,
f. 1826, d. 1909. Den förres syssling. Förf,
av religiösa sånger och skrifter,
föreståndarinna sedan 1876 för Bibelkvinnohemmet
vid Vita Bergen, Sthlm. II. Claes A
r-n e B., f. 1901. Idrottsman, den sv.
sim-sportens främste utövare. B., som innehar
flera världsrekord, övergick 1930 till
pro-fessionalismen.
Borgafjällen 1. Burgfjället.
Fjällområde i n. Jämtland på gränsen till
Lappland med toppar upp till 1 455 m. ö. h.
Borganäs. Ett medeltida fäste vid
Dalälven i St. Tuna socken, intaget och
förstört av Engelbrekt 1434.
Borgare. Bet. urspr. en person, som idkar
handel i en stad, sedermera stadsbo i allm.
Borgarråd. Kommunala förtroendemän i
Stockholm sedan 1919, minst 3, högst 6,
valda av stadsfullmäktige för en tid av 6
år. De föredraga ärenden i stadskollegiet,
stadens centrala myndighet, deltaga i
stadsfullmäktiges överläggningar och äro ordf, i
stadens viktigare styrelsegrenar. Deras
verksamhet fördelar sig på följ, rotlar: 1
drätselroteln, 2 fastighetsroteln, 3
social-roteln, 4 undervisningsroteln, 5
industn-roteln, 6 administrativa roteln.
Borgarskola. Urspr. skola för städernas
borgerskap. Namnet b. kom först i bruk vid
A. H. Franckes stiftelser i Halle, där en b.
inrättades 1695. I Tyskland ha sedan b.
utvecklats till praktiska fortsättningsskolor
med folkskolan som underlag. I Sverige
voro de s. k. »apologistskolorna» ett slags b.,
vilka efter 1849 uppgingo i läroverken.
Egentliga b. finnas numera endast i
Stockholm, Malmö och Gävle. Jfr
Stockholms Borgarskola!
Borgartinget. Under medeltiden det allm.
tinget för s. ö. Norge, som samlades i 1. vid
Borg (Sarpsborg).
Borgasjön. Sjö i n. Jämtland på
gränsen till Lappland, 11 kvkm, 451 m. ö. h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
