Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brüx ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1017
Brux—Bräkne.
1018
klippor. Sporhuset är nedböjt och har en
dubbel krans tänder. Mer än 700 arter äro
kända, varav i Skandinavien omkr. 200.
Briix 1. Brix (tjeck. Most). Fabriksstad
i n. v. Tjeckoslovakien. 28 000 inv. (1930).
Bråbo. Härad i Östergötland.
Bråck. Se Broek!
Brågarp. Socken i Malmöhus län (Bara
härad). 372 inv. (1931).
Bråk 1. brutna tal. Med b. menas
förhållandet — mellan två hela tal a och b,
b
av vilka a benämnes t ä 1 j a r e och b
nämnare. Om tälj aren är större än
nämnaren, kallas bråket oegentlig t,
i motsatt fall egentligt. Oegentliga
b. kunna uppdelas i ett heltal och ett
egentligt b. Ex.:
^ = 4 + 1
3 3
Om a och b ha en gemensam faktor, kan
denna tydligen borttagas utan att b:s
värde ändras (förkortning) t. ex.
8 2-4 2
12 3’4 3
Ej heller ändras b:s värde om a och b
multipliceras med samma tal
(förlängning). Om b = 10 eller en potens av 10
(100, 1 000 o. s. v.) kan ett särskilt
skrivsätt för bråket tillämpas. (Se
Decimalbråk!) För b. gälla de vanliga
räkne-lagarna utom ifall nämnaren = 0. I
senare fallet växer b:s talvärde över varje
uppgivbar gräns, d. v. s. blir oändligt stort,
för så vitt ej även tälj aren = 0, då
talvärdet är obestämt. — Hela tal och b.
kallas med ett gemensamt namn rationella
tal. Jfr Division, Irrationella
tal!
Bråkenhielm. Sv. adlig ätt från 1683. 1.
Per Reinhold B., f. 1796, d. 1878.
Officer, lärare vid Teknologiska institutet och
Krigsakad. och slutligen präst. B., som
utgivit matematiska läroböcker, har även
framträtt som konservativ politiker. 2.
Gustaf Anton B., f. 1837, d. 1922. Den
förres brorson, militär, generallöjtnant. B,
trädde en tid i fransk tjänst. 3. Hilda
IngeborgMalvinaB., f. Runsten,
f. 1853, d. 1928. Svärdotter till B. 1, förf,
av romaner och berättelser.
Brålanda. Socken i Älvsborgs län
(Sundals härad). 2 320 inv. (1931).
Brånberget. Värmlands högsta berg,
beläget i N. Finnskoga socken, 691 m. ö. h.
Bråttensby. Socken i Älvsborgs län
(Kul-lings härad). B. har gemensam
kommunalförvaltning med Bråttensby och Landa.
265 inv. (1931).
Bråttensby och Landa. Socken i
Älvsborgs län (Kullings härad). 390 inv. (1931).
Bråvalla. En hed nära Bråviken, där enl.
äldre nord, sagor ett slag stått mellan
Harald Hildetand och Sigurd Ring.
Lokaliseringen nära nuv. Bråvalla
järnvägshåll-plats är ej fullt säker.
Bråviken (fsv. Bravik av germ. branha
— brant). En djup vik av Östersjön, till
största delen inom Östergötland, omkr. 45
km lång och 1—8 km bred. I B. utfaller
Motala ström.
Bräcke. 1. Socken i Jämtlands län
(Revsunds, Brunflo och Näs tingslag). 2 608 inv.
(1931). 2. Municipalsamhälle och
järnvägsknut i B. 1 vid S. J. 1 150 inv. (1931).
Bräder 1. b o a r d s [båds] (eng.).
Ex-porthandelsterm för bräder (vanl. furu 1.
gran) i en tjocklek av V2 ä l3/4 tum,
mellan 4 och 12 tum breda och mellan 14 och
17 fot långa. — Lådbräder 1.
plan-e h e 11 e r, bräder av små dimensioner,
vanl. av 5/s tums tjocklek och under 6
tums bredd. — Scantlings [-[skse’nt-lings],-] {+[skse’nt-
lings],+} eng. term för smala bräder mellan
4 och 5V2 tums bredd.
Brädspel. Ett spel med brickor och
tärningar i bruk redan under den grek, och
rom. antiken samt i Norden under
vikingatiden.
Bräken. Gammalt svenskt namn på
ormbunke.
Bräkne. Härad i Blekinge län,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
