Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brüx ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1019
Bräkne-Hoby—Brännvin.
1020
Bräkne-Hoby. Socken i Blekinge län
(Bräkne härad). 4 904 inv. (1931).
Brämhult. Socken i Älvsborgs län (Äs
härad). 407 inv. (1931).
Brändström. 1. Per Henr. Edvard
B., f. 1850, d. 1921. General och diplomat,
Sveriges sändebud i S:t Petersburg (nuv.
Leningrad) 1906—20, där han med
utomordentlig skicklighet bevakade sitt lands
intressen. 2. Elsa B.-U 1 i c h, f. 1888.
Den förres dotter, som Röda kors-syster
verksam under världskriget bl. a. i ryska
fånglägret samt efter kriget grundare av
kurorter för sjuka krigsfångar.
Brännglas. En bikonvex lins, som
användes för att alstra en solbild, som ger
en så intensiv hetta att brännbara ämnen
kunna antändas.
Bränning. Beteckning dels för en våg,
som hindras i sin rörelse, så att den
splittras (»bryter»), dels ock för den klippa eller
det grund, som åstadkommer, att vågorna
brytas.
Brännkyrka. Församling i Stockholms
stad sedan 1914. I B. stod ett slag 1518,
varvid Sten Sture d. y. besegrade Kristian
IL 31 200 inv. (1931).
Brännlinje. Se Kaustika!
Brännmärkning. Ett under forntiden,
medeltiden och långt in i nyare tiden
använt straff, bestående däri att ett märke
inbrändes på förbrytarens kropp. I Sverige
upphörde b. i mitten på 1700-talet.
Brännoffer. Ett hos de gamla judarna
brukligt offer, varvid det offrade djuret
uppbrändes på altaret (2 Mos. 29 kap. 38
o. följ, v., 2 Kon. 16 kap. 15 v.).
Brännpunkt 1. f o’k u s. 1. Den punkt, i
vilken strålar, som infalla parallellt med
den optiska axeln hos en lins (1.
huvudaxeln hos en buktig spegel) antingen
sammanträffa efter brytningen (resp,
reflexionen) 1. utdragna åt motsatt håll
skära varandra. I det förra fallet
benämnes b. reell 1. verklig, i det
senare fallet benämnes den virtuell. B.
är strängt taget en verklig punkt endast
vid paraboliska speglar och linser, samt
om linsen är oändligt tunn, resp,
spegelytan oändligt liten i utsträckning. I andra
fall bildas i stället, mer 1. mindre
markerat, en brännyta 1. k a’u s t i k a. Detta
förhållande kallas aberration (vid
sfäriska speglar och linser sfärisk
aberration). Avståndet från b. till spegeln, resp,
linsen, kallas spegelns 1. linsens
brännvidd 1. f o k a’l d i s t a n s. 2. B. i
hy-perbler, parabler och ellipser, se S t y
r-linje!
Brännskada. B. uppkommer genom att
huden utsättes för för hög värmegrad.
Lindrig b. utmärkes av rodnad, smärta och
svullnad, svårare b. av blåsbildning; den
svåraste b. uppkommer, då hudens yttre
lager helt förbränts, och utmärkes av
skorpbildning, som efterlämnar svåra ärr.
Om mer än Vs av huden träffas av b., är
den livsfarlig även i de lindrigare
formerna. B. "behandlas med antiseptiska medel
som t. ex. kloramin; svårare och mer
utbredda fall böra behandlas å sjukhus. Till
b. räknas även skador, som uppstått av
frätande ämnen, emedan symtom och
behandling äro mycket likartade.
Brännspegel. Konkav spegel.
Infallande solstrålars sammanbrytning vållar så
hög värmegrad i brännpunkten hos en
dylik, att den kan användas för att antända
brännbara föremål o. s. v.
Brännstål. Se Stål!
Brännvidd 1. f o k a’l d i s t a n s. Se
Brännpunkt!
Brännvin. Med b. betecknas en blandning
av etylalkohol och vatten, erhållen genom
destillering av en alkoholhaltig vätska.
Råbrännvin är ett orent sådant destillat
och innehåller även andra alkoholer, mest
isoamylalkohol (»finkelolja»). Det renas
medels filtrering genom träkol samt
om-destillering och kallas sedan finsprit.
Därur framställes sedan vanligt brännvin
genom utspädning och en del andra sorter
genom kryddtillsats. Råmaterialet för alla
dessa sorter är säd eller potatis. Andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
