Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brännvinsadvokat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1021
Brännvinsadvokat—Bröd.
1022
brännvinssorter framställas genom
destilla-tion av vin (se Konjak!),
rörsockermelass (se Rom!) m. m. —
Brännvinsbränningar beredning av brännvin,
varvid som råmaterial huvudsakligen
användes potatis, melass och säd samt på senaste
tid även avfallslut från
sulfitcellulosafa-briker. Säd måste först mältas, d. v. s. dess
korn bringas i groning, då i detsamma
utvecklas ett enzym, diasta’s, vilket har
förmågan att förvandla maltsocker till
jäsbart socker. Därvid erhålles malt, vilket
tillsättes den krossade potatismassan m.
fl. maltsockerhaltiga utgångsmaterialier,
varpå det hela behandlas med överhettad
vattenånga, för att stärkelsen skall
frigöras ur cellerna. Sedan avkyles »mäsken»
intill + 50° till + 60°, vid vilken
temperatur försockringen bäst försiggår, och
får sedan surna, då mjölksyrebakterierna
undertrycka andra skadliga bakterier och
så att säga bereda jordmånen för jästen.
När mäsken blivit tillräckligt sur,
avkyles den hastigt intill + 15° till + 18° och
försättes med pressjäst!* Melass och
sulfit-cellulosaavfall innehålla från början
jäsbart socker och kunna försättas med
pressjäst direkt. Jäsningen försiggår
i stora kar under livlig utveckling av
kolsyra. Den reaktion, som härvid
inträder kan anses försiggå enligt följande
formel
Ce Hi2 Oe = 2CO2 H- 2C2 H5 OH
druvsocker kolsyra alkohol
Teoretiskt taget skulle alltså hälften av
sockret återfinnas som alkohol, men till
följd av bireaktioner uppstå alltid
förluster, uppgående till 5—10 %. Ur den
ut-jästa mäsken utvinnes sedan alkoholen
genom destillation i kolonnapparat. — B. och
brännvinsbränning var känd i Sverige
sannolikt redan under 1400-talet, men b.
användes i början huvudsakligen som
medicin och vid tillverkning av krut. Allmänt
njutningsmedel blev b. först under slutet
av 1500-talet, då man lärde sig framställa
b. av säd. För att förhindra slöseri med
säd började en viss rusdryckslagstiftning
redan under 1600-talet (Karl XI).
Brännvinsadvokat. En sakförare, som
låter sig mutas med en sup; lagvrängare.
Brännvinskontrollör. En av K. B. tillsatt
person, som är skyldig övervaka
brännvinstillverkningen vid ett bränneri.
Brännvinslagstiftning. Se
Rusdryckslagstiftning!
Brännyta. Se Kaustika!
Brännö, ö i Göteborgs och Bohus län
(Styrsö socken) utanför Göta älvs
mynning, under forntiden stor marknadsplats.
Bränslekommissionen. Se Kristid
s-kommissioner!
Bränslevärde. Se Födoämnen!
Bräsch (fransk, bréche, it. breccia, tysk.
brechen = bräcka, bryta). Bet. en
genombrytning, lucka 1. öppning i t. ex. en damm
1. i en försvarslinje.
Bräss (Thy’mus). En i övre delen av
brösthålan belägen körtel med endast inre
sekretion. B. är fullt utvecklad endast hos
unga människor och djur samt hos foster
och avtager i vikt fr. könsmognaden till
hög ålder. Dess funktion anses stå i nära
samband med könsmognaden och
bentillväxten.
Bröd. Under detta namn sammanfattas
alla de födoämnen, vid vilkas tillagning
först en deg göres av mjöl och vatten (ofta
med en del tillsatser) och som sedan
gräddas i ugn eller i undantagsfall ovanpå spis.
Såsom tillsatser användas dels jäst eller
jäsmedel, dels smakämnen, t. ex. ägg,
socker, salt, fett, dels ock i somliga trakter
andra stärkelsehaltiga ämnen i st. f. en
del av mjölet. Vanliga sådana tillsatser äro
potatis, ärter och i forna tider den inre
barken av barrträd (»barkbröd»). I Sverige
användes till brödberedning råg och vete,
i n. delen även korn och ngn gång havre.
I s. Europa och Amerika är vete nästan
den enda använda mjölsorten. Jäsmedlen
måste användas för att göra brödet
poröst; ojäst, s. k. osyrat bröd, kan endast
utbakas i tunna kakor, »tunnbröd», norska
»fladbröd», som gräddas ovanpå en
spisel-häll. Det enklaste men i bagerier
fortfa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
