Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cactaceæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1Ö85
Caesalpi’nia—Cae’sar.
1086
CaesalpFnia. Växtsläkte (fam.
Legumino’-sce). C. äro tropiska träd 1. buskar med
gula 1. röda blommor. C. echina’ta från
Brasilien lämnar färgträet bresilja 1.
färnbock.
Cse’sar. Familjenamn för en gren av den
juliska ätten i det antika Rom, som
sedermera efter Cajus Julius C. blev de rom.
kejsarnas titel. Denna benämning har
sedermera övertagits av andra senare
härskare cch går igen i flera språk (sv.
kejsare, tysk. Kaiser, rysk, tsar m. fl.). Jfr
August!
Cse’sar, G a j u s (Cajus) Julius, f. 102
1. 100, d. 44 f. Kr. Rom. härförare och
statsman, den förste faktiske
envåldshär-skaren över hela romerska riket. Ehuru
av gammal adel var C. genom giftermål
befryndad med det demokratiska partiets
ledare och vann först uppmärksamhet som
CAESAR. Antik byst.
en av ledarna för oppositionen mot det av
Sulla införda adelsväldet; han misstänktes
bl. a. för att hemligen understödja C a t
i-linas omstörtningsplaner. Efter dennes
fall vann C. stöd hos Crassus, Roms rikaste
man, och Pompejus, dess
framgångsrikaste fältherre, och ingick med dessa år 60
ett avtal om samarbete, det s. k. första
triumviratet; följande år blev han
konsul, vilken post författningsenligt
följdes av fem års prokonsulat
(ståthållar-skap) över en provins. Hans provins blev
Gallien; han utsträckte där rikets gränser
över hela Frankrike, Belgien, England och
n. Spanien genom lyckosamma härtåg, som
han själv skildrat i De be’llo ga’llico, en
bok, som för sin knappa och klara stil av
många satts bland det bästa i latinsk prosa.
År 49 vägrade C. efterkomma senatens
befallning att nedlägga sin ditintills på
laglig väg utsträckta befälsrätt; med sina
legioner ryckte han mot Rom, intog Italien
och vann över Pompejus det avgörande
slaget vid F a r s a 1 o s i Epiros. Pompejus
flydde till Egypten, där han mördades. C.,
som förföljt honom dit lade landet under
romersk kontroll. Under denna tid faller
hans bekanta förbindelse med drottningen
Kleopatra. Genom segrar över parterna
(Zela år 47), republikanerna under släkten
Cato (Thapsus 46) och Pompejus söner
(Munda 45) befäste C. sin makt och
romerska rikets enhet och lät utnämna sig till
diktator och folktribun på livstid. År 47—
44 inledde han ett omfattande
lagstiftningsarbete (jordreform, allmänna
munici-pallagar, utsträckning av medborgarrätten,
kalenderreform, reglering av
spannmålsut-delningen till fattiga o. s. v.); dess hetsiga
tempo och det i ögonen fallande brottet mot
republikanska traditioner samverkade till
den sammansvärjning under ledn. av C a
s-s i u s och B r u t u s, som ändade hans liv.
— Om Caesars person ha omdömena gått
starkt i sär; hans statsmanna- och
fältherreduglighet äro erkända, men hans
oegennytta, prisad av några, ha av andra
forskare starkt ifrågasatts. — Litt.: G.
Brändes: Cajus Julius Caesar (sv. övers.
1918—19). G. Ferrero: Roms storhet och
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
